Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSEER, BIBLIOTEK OCH ARKIV. 455
munkeklostret på Riddarholmen. Redan under Kristinas tid bildades
emellertid ett nytt bibliotek på Stockholms slott förnämligast genom krigsbyten i
trettioåriga kriget, företrädesvis från "Wurzburg, Olmutz och Prag. Drottningen
omfattade biblioteket med det lifligaste intresse och gjorde de af henne
inkallade lärda främlingarna Joh. Freinslieim ocli Isak Vossius till kungl,
bibliotekarier. Hennes intresse blef emellertid ödesdigert för biblioteket
såsom svensk statsegendom, ty vid sin tronafsägelse förde lion den
värdefullaste delen af detsamma med sig ur riket. Under namn af »Bibliotheca
Reginæ» ingår nu den svenska drottningens boksamling i det Yaticanska
biblioteket. Efter Kristinas tid ökades biblioteket å nyo, genom krigsbyten
under Karl X:s krig i Polen ocli Danmark, genom reducerade boksamlingar
ocli äfven genom inköp, men vid slottsbranden 1697 gick det till större
delen förloradt; af inemot 24,000 band ocli 1,400 handskrifter räddades
endast 6,286 band och 283 handskrifter. Slottsbranden gjorde också för
lång tid statens boksamling husvill. Redan i den ursprungliga planen för
den nya slottsbyggnaden hade den nordöstra flygeln afsetts för kungl,
biblioteket, men först 1768 kunde böckerna öfverflyttas till slottet, och
lokalen blef ej förrän 1796 färdiginredd för sitt ändamål. Under tiden var
biblioteket provisoriskt inhyst först i grefve Lillies lius vid dåv.
Norrmalms-torg (1697’—1702), därpå i Bondeska huset, nuv. rådhuset (1702—30) och
slutligen i grefve Pers hus på Helgeandsholmen (1730—68).
Under 1700-talet gick bibliotekets tillväxt mycket långsamt.
Visserligen hade redan 1661 blifvit föreskrifver, att från alla boktryckerier i riket
skulle insändas två exemplar af alla därifrån utgående skrifter, hvaraf det
ena exemplaret skulle förvaras i kungl, biblioteket, men dels efterlefdes
detta lagbud högst ofullständigt, dels kunde den ringa inhemska litterära
produktionen ej väsentligen bidraga till den offentliga boksamlingens ökande.
Pör förvärf af utländsk litteratur var man nu uteslutande hänvisad till
inköp, men huru illa detta var tillgodosedt framgår däraf, att först år 1778
anvisades för ändamålet ett fast anslag af 155 rdr 26 sk. 8 r:st banko, som
år 1797 ökades till 500 rdr banko. Mot århundradets slut tillväxte biblioteket
med många donationer, hvaraf den största var Gustaf III:s enskilda
boksamling (15,000 band), men den vida viktigaste utgjordes af den andel, som
tillföll biblioteket af det 1786 upplösta antikvitetsarkivets samlingar:
härigenom kom kungl, biblioteket i besittning af en högst dyrbar samling af
svensk medeltidslitteratur samt af fornnorsk-isländska handskrifter. Kungl,
biblioteket torde efter dessa förvärf vid början af innevarande sekel hafva
räknat omkring 30,000 band.
Under 1800-talets förra hälft var kungl, biblioteket ej heller i
väsentligare mån omliuldadt af de maktägande. Dess bokinköpsanslag ökades
visserligen 1805 till 1,000 rdr banko, men detta belopp reducerades inom
kort till mindre än hälften genom myntvärdets fall; först 1823 höjdes summan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
