- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
466

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MUSEER, BIBLIOTEK OCH ARKIV. 466

Katarina församling, äga bokförråd, delvis afsedda närmast för
folkskolornas lärare ocli lärjungar, men i allmänhet tillgängliga äfven för andra
personer. De flesta bokförråden hållas tillgängliga två dagar i veckan; i ett
eller annat betalas en låg afgift för erhållande af boklån, men i de flesta
är begagnandet afgiftsfritt; ingenstädes finnes läsrum för studier på stället.
Af församlingarnas bokförråd är det i Adolf Fredrik det äldsta ocli största;
det upprättades redan 1861, ocli till dess förkofran liar af församlingens
medlemmar under åren 1862—1888 uttaxerats en afgift af till en början 3
sedermera 1 öre å bevillningskronan.

En mängd enskilda föreningar och stiftelser äga större eller mindre
boksamlingar, närmast afsedda till bruk för deras egna medlemmar. Bland
cle af dessa, hvilka kunna sägas fungera såsom folkbibliotek, liar
Arbetareinstitutets bibliotek redan i det föregående (sid. 407) blifvit omtaladt.
Arbetareföreningens bibliotek, som bildades 1868, uppgår nu till närmare 3,000 band
och anlitas flitigt. Den senaste företeelsen på ifrågavarande område är
Stockholms Arbet arebiblioteksförbund, hvilket bildades 1891 genom
sammanslutning af ett antal fackföreningar ocli andra arbetaresamfund. De
korporationer, hvilka för närvarande till biblioteket lämna bidrag — 3 öre för
hvarje föreningsmedlem — uppgå till ett antal af 68, ocli volymantalet liar
stigit till öfver 5,000. Antalet boklån utgjorde 1895 9,252 ocli 1896 10,473,
siffror som vittna om ett särdeles flitigt begagnande. Bibliotekets lokal är
för närvarande Stora Badstugatan n:r 11, hvarjämte en filial däraf finnes
på Södermalm, Bellmansgatan n:r 25.

Stockholms läsesalong är äfven afsedd att fylla den större allmänhetens
behof af läsning, särskildt af nyutkommen lättare litteratur samt tidskrifter
ocli tidningar; den vänder sig dock ej till så djupa lager i samhället som
arbetarebiblioteken — därför är bl. a. afgiften för liög. Stockholms
läsesalong bildades på initiativ af friherrinnan Sophie Adlersparre ocli
öppnades i december 1866, ursprungligen såsom en »läsesalong för damer», men
gjordes snart tillgänglig äfven för män. Företaget liar under sin något mer
än 30-åriga tillvaro haft att kämpa med stora ekonomiska svårigheter.
Oaktadt de besökandes antal redan på 1870-talet uppgick till omkring 15,000
årligen ocli efter år 1884 växlat mellan 20- och 23,000 årligen, så förmådde
läsesalongen ej bära sig själf. En tid uppehölls företaget af ett bolag,
kalladt »Aktiebolaget Stockholms läsesalong», ocli år 1883 bildades
»Föreningen för Stockholms läsesalong», hvars medlemmar anslogo en årlig
garantisumma till dess upprätthållande. Tid efter annan har dock
verksamheten endast efter betydande tillskott af enskilda personer kunnat hållas
vid makt. Sedan genom inkomsten af en basar en fond blifvit bildad, kan
emellertid läsesalongen nu upprätthållas utan att behöfva anlita
garanti-medel eller enskilda sammanskott.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free