- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
469

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MUSEER, BIBLIOTEK OCH ARKIV.

469

för närvarande Svenskt Diplomatarium, Gustaf I:s registratur, Svenska
riksrådets protokoll samt Svenska riksdagsakter.

En permanent lokal fick riksarkivet först under Gustaf II Adolfs tid,
nämligen på kungl, slottet, där ett par livalf åt detsamma upplätos. Man
sökte dit samla hvad som kunde vara spridt på andra håll, och arkivet fick
samtidigt sin första arbetsordning med afseende på vården så väl af det gamla
eller historiska arkivet, som af det »dagliga» eller det, som för regeringeris
räkning behöfdes och som årligen ökades på ofvan angifvet sätt. På
Stockholms slott förvarades sedermera riksarkivet, ända tills den stora
slottsbranden 1697 inträffade, clå en god del af de viktigaste handlingarna gick
förlorad och återstoden med knapp nöd räddades. Arkivets akter spriddes
på olika förvaringsrum: det Rosenhaneska huset (numera generalstabens) på
Riddarholmen, det Oxenstiernska vid Storkyrkobrinken, grefve Pers hus på
Helgeandsholmen, men äfven på andra ställen. Först 1768 återförenades
akterna i en ny gemensam lokal, äfven denna gång på Stockholms slott,
där riksarkivet hade ett par små och låga ämbetsrum i den nordvästra
flygeln ocli där större delen af akterna förvarades i några hvalf,
hufvudsakligen under samma flygel.

Efter en period af jämförelsevis ganska stor vanvård ocli sedan
riksarkivets gamla förbindelse med kansliet mer och mer börjat lösas, lyckades
det för den snillrike ocli för historien varmt intresserade statsmannen f. d.
landshöfdingen Hans Järta, som från 1837 under ett antal år stod i spetsen
för arkivet, att väcka något större intresse för detsamma hos statsmakterna,
ocli ett resultat däraf visade sig, när riksarkivet omsider fick en egen lokal.
Det inträffade år 1846, då det flyttades till det för statens räkning inköpta
s. k. Ridderstolpeska huset vid Slottsbacken (nuvarande telegrafverket), hvars,
öfversta våning likväl inrymdes åt vitterhets-, historie- ocli
antikvitetsakademien med det historiska museet. Efter någon tids förlopp visade sig,
att grunden här var så svag, att man kunde befara husets instörtande, och
riksarkivet flyttades 1865 till kommerskollegiets hus (det forna Stenbockska
palatset) vid Birger jarls torg på Riddarholmen. Det förfogade likväl
fortfarande öfver ett par hvalf under den nordvästra slottsflygeln.

Arkivaliernas raska tillväxt medförde emellertid, att den nya lokalen
inom ett par årtionden började befinnas för trång, och 1876 gjorde dåvarande
riksarkivarien R. M. Bowallius i sin årsberättelse en antydan om det nära
förestående behofvet af tillräckliga ocli ändamålsenliga lokaler för arkivet
samt återkom cle följande åren i allt starkare ordalag till detta ämne, tills
lian 1881 ingick med en särskild framställning i detsamma. Arkivets
nybyggnadsfråga kom sålunda på dagordningen, men invecklades snart med
andra, såsom om Helgeandsholmens reglering ocli längre fram om
uppförandet af nytt riksdagshus och riksbankshus. En stor kommitté
tillsattes 1883 för dessa frågors behandling. Följande år skedde emellertid en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free