Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
STOCKHOLMS HÄLSÖ- OCH SJTJKVÅKD.
värtes ocli utvärtes åkommor. De förra behandlades af medici, läkare. Den
mera ringaktade utvärtes sjukvården åter besörjdes af fältskärer, kirurger.
»Stadsens chirurgus» i Stockholm intog i enlighet härmed från början gent
emot stadsläkaren en underordnad ställning ocli skulle biträda denne vid
utvärtes fall, så väl då det gällde rättsmedicinska frågors afgörande, som vid
fängelsesjukvården. För öfrigt skulle han tillhandagå med läkarehjälp vid
olycksfall ocli fördenskull hålla s. k. fältskärsstuga med skickliga biträden.
Ar 1827 blefvo de båda sysslorna genom kungliga instruktioner ombildade
till förste ocli andre stadsläkaretjänsterna, af hvilka den senare fortfarande är
en rättsläkarebefattning, under det att förste stadsläkaren hufvudsakligen
fått allmän hälsovård och sjukvårdsadministration till sin uppgift.
Då collegium medicum bildades genom en kungl, resolution 1663,
hade det till väsentligt syfte att försäkra hufvudstaden om ordentliga ocli
kunniga läkare. Till en början var kollegiet också att anse mera som ett
läkaresällskap än som ett ämbetsverk. Emellertid utsträcktes småningom
dess befogenhet till hela landet, och det liar, som bekant, efter liand
öfvergått till ett statens ämbetsverk, nu benämndt medicinalstyrelsen. Länge
tog dock kollegiet alldeles särskild befattning med hufvudstadens
medicinal-angelägenheter, ocli stadsfysikus i Stockholm var ända till 1813 själfskrifven
medlem af detsamma. Under liela 1700-talet spåras denna kollegiets betydelse
för hufvudstadens medicinalaugelägenheter.
Med tiden liade läkarnes antal blifvit större, ocli alla samhällsklasser
gjorde anspråk på läkarevård vid sjukdomsfall. Sålunda uppkom vid midten
af 18:de århundradet frågan om fri läkarevård åt Stockholms fattiga. Denna
angelägenhet ansågs då närmast röra collegium medicum, hvars medlemmar
också sig emellan fördelade stadens församlingsområden och lofvade hos sig
mottaga de hjälpsökande, hvilka under »assessorernas» ledning skulle i
hemmen besökas af yngre läkare eller medicine studerande. Anordningen
befanns emellertid otillfredsställande, hvadan, efter rikets ständers
bepröfvande, genom kungl, brefvet den 18 okt. 1757 förordnades om antagande af
tre aflönade fattigläkare i Stockholm. De skulle antagas af kollegiet,
hvilket öfver dem utöfvade direkt förmanskap. Fattigläkarnes aflöning utgick
intill 1766 af Serafimerlasarettets fonder. Därefter funnos för dem inga
löner, förrän Gustaf III år 1773 förordnade, att sådana skulle betalas af den
allmänna s. k. medicinalfonden. Yid samma tid fingo fattigläkarne en af
kungl. maj:t godkänd instruktion, enligt hvilken tillsynen öfver dem
fortfarande tillhörde kollegiet. Ändring härutinnan skedde först 1796 på
överståthållarens framställning, i det att sagda förmanskap öfverflyttades på
stadsfysikus i Stockholm.
Yid början af vårt århundrade (1807) blef fattigvårdsväsendet i
Stockholm ordnadt ocli fick en kommunal k ar akter. Hit hänfördes då också
sjukvårdsangelägenheterna, och såsom målsmän för dem fingo i den 27 man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
