Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
STOCKHOLMS HÄLSÖ- OCH SJTJKVÅKD.
som frihetstidens mera kända sundhetskommission voro centrala
myndigheter. Verkställighetsåtgärder i Stockholm ankommo på magistraten eller
öfverståthållareämbetet. Då sundhetsföreskrifter lämnades för staden, hade
de också i allmänhet endast temporär betydelse. Till något ordnadt
sundhets-väsende i Stockholm ledde de icke, hvilket ej hindrar, att de tid efter annan
medfört förbättringar, speciellt med hänsyn till hufvudstadens renhållning.
En systematiskt ordnad allmän hälsovård tillkom först långt fram i
19:de århundradet. Ocli äfven därför hafva vi att tacka en farsot. Det var
nämligen kolerans uppträdande i Europa från ocli med 1830, som verkade
såsom en mäktig väckelse till organiserandet af hälsovården i hufvudstaden,
liksom i liela riket. Med hänsyn uteslutande till denna farsot påbjöd
kungl. kung. d. 9 juli 1831 tillsättandet af sundhetsnämnder i orterna.
I Stockholm kallades denna myndighet först allmänna sundlietskommittén,
men fick snart namnet allmänna sund hetsnämnden till skillnad från de
densamma underordnade sundhetsnämnder, som verkade i de särskilda
stadsdelarna. Vid kolerans förnyade vandring till Europa på 1840-talet tillsattes
i Stockholm å nyo samma nämnd, som nu till följd af koleraperiodens
långvarighet blef oafbrutet verksam under mer än halftannat årtionde.
Allmänna sundhetsnämndens uppgift var från början förnämligast
kolerasjukvård. Hon liade dock äfven att taga befattning med hälsovårdsärenden,
då de ansågos vara af betydelse för kolerans bekämpande. Härigenom
vandes man småningom vid att hafva en hälsovårdsmyndighet, på sp nma
gång som den nu framträdande nya vetenskapsgrenen hygien ådagalade
nyttan af hälsovårdsanstalter. Sålunda utvecklade sig ur de tillfälliga
sund-hetsnämnderna och lagbundos permanenta sundhetsnämnder för städerna.
För Stockholm stadfästades detta förhållande genom den i sammanhang
med stadsfullmäktigeinstitutionens införande år 1864 utfärdade nådiga
instruktionen för Stockholms stads sundhetsnämnd. Den kommunala
hälsö- ocli sjukvården skildes härigenom lielt ocli hållet från fattigvården
ocli fick i sundhetsnämnden ett särskildt organ.
Förbättrandet af kommunens ännu synnerligen bristfälliga
sjukhusväsende tog framför andra ärenden denna nämnds uppmärksamhet i anspråk.
Redan 1858 hade öfverståthållaren tillsatt en kommitté för utredande af
frågan om anskaffande af kommunalsjukhus, och nämnden fick genast ärendet
om liand. I afvaktan på frågans slutliga lösning inrättade man provisoriska
sjukhus i skilda stadsdelar. Lösningen blef efter årslånga förhandlingar den,
att Sabbatsbergs sjukhus nybyggdes under åren 1873—78 samt att Maria
sjukhus med ingången af 1876 öppnades i en därför inköpt och apterad f. d.
fabriksbyggnad vid Wolmar-Yxkullsgatan, där äfven en lägenhet erhölls för
ett barnbördslius, numera Södra barnbördshuset.
Ar 1874 utkom hälsovårdsstadgan för riket och följdes redan 1875 af
epidemistadgan. Genom dessa förordningar fick Sveriges hälsovårdsväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
