- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Första delen /
568

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.530

STOCKHOLMS HÄLSÖ- OCH SJUKVÅRD.

sjukrum med 18 sängar. Det är ämnadt för vård af smittosamma
sjukdomar.

Utanför den kvadratiska gården ligger dessutom en särskild tvättanstalt
samt obduktionsbyggnad ocli öfriga uthus.

Uppvärmningen och ventilationen af samtliga byggnaderna, utom
bostadsvåningarna, besörjes efter varmluftsystemet med för magasinseldning
inrättade kaloriferer, som uppställts i de till stort antal uti jordvåningen
belägna varmkamrarna. Till dessa intages frisk luft genom ett lika stort
antal luftbrunnar, liggande på något afstånd från byggnaderna ocli omgifna
med buskgrupper. Den värmda luften ledes genom kanaler i väggarna till
de särskilda rummen. Den förbrukade luften bortledes genom andra
kanaler, minst en för hvarje rum. Apparaterna äro konstruerade af professor
J. E. Cederblom.

Belysningen är elektrisk. Maskinerna därför ligga i köksbyggnadens
jordvåning.

Hela anläggningen med tomt och allt kostade 1,871,368 kronor 39 öre.
Planen därför hade uppgjorts under ledning af professor O. Medin.

5. Om allmänna hälsotillståndet i Stockholm.

Sveriges liufvudstads framåtskridande under det sistförflutna tredjedels
seklet ger sig icke minst tydligt till känna, om man ser på det allmänna
hälsotillståndet. Ocli som något tillförlitligare uttryck därför icke står oss
till buds än dödstalen, d. v. s. siffror som angifva årliga antalet dödsfall
på hvarje 1000-tal invånare, under skilda perioder, så skola vi till en början
meddela några sådana tal.

Låtom oss då först kasta blicken ett lielt århundrade tillbaka ocli
genomögna de dödstal, som inom statistiska centralbyrån uträknats för
Stockholm under de 10 sistförflutna årtiondena:

Åren. Dödstal.

1791—1800 ............. 44.2

1801-1810.............49. c

1811—1820 ............. 43.9

1821—1830 ............. 44.4

1831—1840 ............. 46.o

Åren. Dödstal.

1841—1850 ............. 38.1

1851—1860 ............. 41.5

1861—1870 ............. 32.3

1871—1880 ............. 30.3

1881—1890 ............. 22.6

Dödligheten har således småningom aftagit och var under
1880-talet blott hälften så stor som under seklets förra del. De största
framstegen tillhöra emellertid den allra sista tiden. Af särskildt intresse
äro också dödstalen för 25-årsperioden 1871—1895, hvilka vi därför
enligt den lios hufvudstadens hälsovårdsnämnd förda dödlighetsstatistiken här
anföra:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/1/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free