Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.530
STOCKHOLMS HÄLSÖ- OCH SJUKVÅRD.
epidemiska sjukdomars härjningar. Likaledes finna vi omedelbart efter
hvarje sådan period en anmärkningsvärd, öfvergående sänkning af
dödligheten, hvilken kan uppfattas som symptom af den reaktion, som plägar
följa på en period af stegrad dödlighet. Bortser man emellertid från dessa
lätt tydda ojämnheter, så finner man af kurvan, liksom vi redan sett det
af siffrorna på sidan 568, huruledes dödligheten under liela den långa
perioden befunnit sig i ett oafbrutet ocli jämnt fallande, så att den 1895 knappast
är hälften så stor som 1861 (16.8 °/00 mot 34.5 %o)-
Jämsides med den allmänna dödlighetskurvan löper på diagrammet en
annan, afbruten linie. Denna senare åskådliggör vattenledningens
verksamhet, uttryckt genom antalet liter vatten per dag, som vattenledningen
alltsedan dess första anläggning lämnat för hvarje år ocli hvarje invånare.
Dessa jämförelsetal innesluta i sig tvenne faktorer. Den ökade
vatten-åtgången beror nämligen blott till en del, men visserligen den väsentligaste,
på vattenledningens utsträckning till allt större områden af staden, äfvensom
på dennas tillväxt; delvis har den äfven sin grund i stegrad
vattenförbrukning för hvarje invånare. I sistnämnda hänseende förtjänar det antecknas,
att den årliga vattenförbrukningen, fördelad på de för vattenafgift taxerade
rummens antal, fore 1885 vanligen växlade mellan 80 ocli 90 liter pr dag
ocli rum, men sedermera uppgått ända till 112 liter. Som äfven sistnämnda
tal icke är högt vid jämförelse med förbrukningen i andra större städer, så
torde mera hos oss vara vunnet genom ledningens år från år ökade
utsträckning ocli genom vattnets goda beskaffenhet än genom stegring i
vattenförbrukningen pr individ. Vare härmed huru som helst, ett är af
diagrammet tydligt, nämligen att Stockholms vattenledning varit stadd i en jämn
ocli stadig utveckling under hela den period af aftagande dödlighet, som här
ligger för våra blickar.
På något annorlunda sätt förhåller det sig med afioppsledningsnätet.
Detta började först år 1876 få något nämnvärdt omfång. Såsom måttstock
för dess utsträckning sedermera liar här tagits de vid hvarje års slut
nedlagda lergodsrörens sammanlagda längd i tusental meter. Äfven den kurva
— den prickade linien — som åskådliggör detta, löper alldeles parallelt med
den förra ocli antyder just en sådan utveckling, som på andra liåll visat
sig verka till förbättradt allmänt hälsotillstånd.
En sjukdom plägar alldeles särskildt röna inverkan af förbättrade
vatten- ocli afloppsförliållanclen, nämligen tyfoidfeber^ Yi hafva fördenskull
till sist på diagrammet uppdragit en kurva — den nedre heldragna linien —
öfver dödligheten i denna sjukdom, uttryckt genom antalet döda på hvarje
10,000-tal af befolkningen1. Eedan förut stadd i något aftagande, är det
1 För åren 1870—75 har kurvan icke utförts, emedan resultatet dessa år är i hög
grad grundadt till följd af då gängse epidemier af fläckfeber, hvilken i dödlighetsstatistiken
icke kunnat fullständigt skiljas från tyfoidfeber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
