Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
590
FATTIGVÅRD OCH VÄLGÖRENHET I STOCKHOLM. 612
från denna utgiftssumma, skulle stadens, genom fattigvårdsnämnden bestridda
kostnader utgöra i jämnadt tal 1,132,000 kronor. För erhållande af den
verkliga summa, Stockholms kommun kostar på sina fattiga, torde dock
härtill böra läggas genom hälsovårdsnämnden utanordnade kostnader för
sjukvård af medellösa, hvilken för år 1896 kan anses utgöra för sjukvården
i hemmen 90,000 och för vården å sjukhus 670,000 (— skillnaden mellan
kostnaden för dessa ocli afgifter af betalande patienter). Efter sådan
beräkning skulle stadens årliga utgifter för sina fattiga uppgå till i rundt tal
1,900,000 kronor.
Den enskilda välgörenheten.
En skildring af den enskilda välgörenheten i en stad måste gifvetvis
inskränka sig till den del af densamma, som yttrar sig i en åtminstone i
någon mån offentlig filantropisk verksamhet. Den lielt och hållet enskilda
hjälpsamheten, allmosegifvandet i det tysta, undandrager sig ju all forskning.
Den enda sida af denna välgörenhet, som kommer för allmänhetens ögon,
är dess tyvärr oskiljaktiga frånsida, underhållandet af yrkestiggeri. Med
Stockholms samhälles sträfvanden att bekämpa detta onda få vi nedan
tillfälle sysselsätta oss.
För endast 40 ä 50 år sedan voro välgörenhetsanstalterna i Stockholm
lätt räknade. Nu däremot är deras antal så betydligt ocli ökas med hvarje
år så afsevärdt, att, då ingen officiell statistik öfver dem föres, det skulle
möta stora svårigheter att lämna en fullständig förteckning på dem, hvarpå
ej heller nedanstående skildring gör anspråk.
För att vinna en öfversikt öfver alla dessa inrättningar torde i det
hela vara bäst att indela dem efter deras föremål: barnavård, orkeslösas
vård o. s. v. Från en sådan gruppering undandraga sig dock några
välgörenhetsanstalter eller rättare grupper af sådana, nämligen de, som för sin
tillkomst ha att tacka religiösa samfund eller föreningar. När dessa börja en
filantropisk verksamhet, begränsa de sig sällan till en art af sådan; i deras
intresse ligger fastmer att inverka på sin omgifning så allsidigt som möjligt.
Deras filantropiska företag karakteriseras därför ej blott af sin säregna
religiösa prägel utan jämväl af sin mångsidighet; de utgöra hvart för sig ett
lielt system af olika, ofta efter omständigheterna sig förändrande företag,
sammanhållna af den idé, hvarpå modersamfundet hvilar och ytterst
arbetande för detta såsom sitt egentliga ändamål, under det däremot de öfriga
välgörenhetsföretagen stå mer enstaka, hvart och ett buret af sin egen idé
och med sitt ändamål för sig. Yi börja vår skildring med de förstnämnda.
Äldst bland religiösa samfund, som ägna sig åt filantropisk
verksamhet, är den sommaren 1851 öppnade diaJconissanstalten, anlagd efter mönster
af Europas första diakonissanstalt, grundad 1836 i Kaiserswerth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
