Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657 STOCKHOLMS KYRKLIGA OCH RELIGIÖSA FÖRHÅLLANDEN.
äfven vara orsaken till, att mödrarna låta döpa sina barn, så framt ej den
fullständiga indifferentismen tillåter barnmorskorna att utan vidare
invändningar föra barnen till dopet. Nattvardsgång hör till sällsyntheterna.
Mestadels är det gamla kvinnor af denna folkklass, som besöka Herrens bord.
Så väl här som i de andra folkklasserna är den privata bikten så godt som
alldeles ur bruk. Försök att genom samtal eller skrifter väcka det religiösa
intresset till lif motarbetas ej endast af den irreligiösa kårandan, utan äfven
af bristande förtroende till den talandes redliga afsikter, enär hans
tillhörighet till en annan folkklass väcker misstro, att han icke är oegennyttig,
och att religionen blott är medel hos de »makthafvande» att hålla arbetarne
i andligt, politiskt och socialt förmynderskap.
Det skall emellertid visst icke förnekas, att äfven andra krafter äro i
verksamhet bland arbetareklasserna, hvilka söka motverka irreligiositeten.
Stockholms stadsmission underhåller tre manliga ocli tre kvinnliga
»arbetare», några diakon- eller fattigpräster finnas äfven, hvarjämte omkring 35
diakonissor äro anställda i församlingarnas tjänst. Största betydelsen torde
Frälsningsarméns verksamhet hafva på detta område. Yi skola här alldeles
bortse från denna kristendomsforms egendomligheter i öfrigt ocli endast
erinra oss, att Frälsningsarmén genom sitt sätt att bringa någon form af
kristendom till de djupaste folklagren, i samband med ett storartadt socialt
arbete i fattigvårdens tjänst, genom räddningshem, slumstationer, härbergen,
ångkök, vedgårdar, arbetshem m. m., i ej ringa grad motverkar de irreligiösa
makterna i det fjärde ståndet.
Sekterna ocli de mindre religiösa kretsarna rekryteras till en stor del
från samma folkklass. Föreningsväsendet synes för dem vara den
lämpligaste formen att bevara ocli utveckla de religiösa krafterna ocli således
bidraga till att sätta en dam mot de ateistiska och indifferenta
strömningarna bland arbetarne. En sådan rörelse som den naumannska i Tyskland,
det s. k. »national-sociala jiartiet» på kristendomens grund, liar ännu icke
trängt in i Sveriges hufvudstad. Ar 1893 stiftades »kristliga
arbetaresani-fundet» i Stockholm, men detta liar icke kunnat vinna någon större terräng
ocli liar på sista tiden splittrats, i det att den större fraktionen hyser
pieti-stiskt-dogmatiska åsikter i förening med en dragning åt svärmisk
apoka-lyptik, hvilket förlamar dess arbetskraft.
Inom det kyrkliga och religiösa lifvet finnas representanter för en
mångfald af olika andliga strömningar ocli teologiska riktningar. De förra liöra
väsentligen till sekterna, ocli dessa härstamma från den reformerta
kristenheten, England ocli Amerika, samt pietismen, hvilken äfven har sin historiska
genesis i de reformerta kyrkorna. Pietismen liar äfven stor utbredning
inom de religiösa kretsar i hufvudstaden, som icke anslutit sig till s. k.
friförsamlingar. Men under det att den icke statskyrkliga pietismen väsentligen
omfattat P. P. Waldenströms af donatistiska tendenser genomsyrade rörelse,
Stockholm. I. 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
