Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
STOCKHOLMS SLOTT UNDER VASATIDEN.
sedermera fortsattes af lians söner, särskildt Jolian III, ocli som efter liancl
åt den gamla medeltidsborgen gåfvo den pittoreska ocli stämningsfulla gestalt,
i hvilken vi lära känna den genom afbildningar, hufvudsakligen från tiden
omkring 1600-talets midt.
Till en början liar det gällt att sätta de af elden härjade delarna i
beboeligt skick. Dessa lia vi antagligen att söka i längan mellan de båda
södra borggårdarna, och först efter midten af 1530-talet vidtaga de större
byggnadsföretagen.
Medier ticüi Kungen sig
före-togli bygningh, ingen kimgh göre
förr rtionne Stockholms slätt uppå
så mycket som her Gröstaf då;
heter det härom i Messenii rimmade krönika.
Sannolikt uppfördes nu åtminstone nedre delen af de huslängor, hvilka
stödde sig mot inre sidan af den ringmur, som omgaf stora norra borggården.
Slottsköket, beläget i norra längans västra del, erhöll takläggning 1544; under
de föregående åren förhöjdes liufvudtornet »Kärnan», hvars nya tak likaledes
uppsattes 1544. Samtidigt arbetades på »tornet och sträckmuren» utanför
slottsporten på västra sidan, ocli årtalet 1548, som i ett af Dahlbergs stick
läses öfver den yttre portalen, betecknade antagligen tidpunkten för dessa
arbetens afslutande. Slottet blef nu å södra och västra sidorna skildt från
den öfriga staden genom en bred graf, ocli det var för framdragandet af denna
som Storkyrkans — »Bykyrkans» som det då hette — kor måste rifvas. För
öfrigt arbetades alltjämt både å det yttre ocli inre. Det nordöstra tornet
var färdigt 1551. »Kopparkarnapet», förmodligen den massiva inbyggda
fyrkanten å slottets södra sida, pryddes 1553 med en större förgylld knopp ocli
flög samt däromkring 8 smärre. Fyra år senare var »det nya östra» tornet
färdigt, och ännu 1559 arbetades på det tornlika utbygget, »karnapet», å
Smedjegårdens västra sida, innanför hvilket drottning Kristina sedermera hade sin
studerkammare. Härjämte omtalas i räkenskaperna inrednings- och
dekora-tionsarbeten af olika slag i byggnader å slottets södra sida.
Samtliga eller åtminstone de flesta af dessa företag leddes säkerligen
under konungens personliga tillsyn af inkallade tyskar. Friedrich
Mtrss-dorfer (Frederik Byggemäster) omtalas i handlingar 1539—41. Han
efterträddes af Paul Schutz (Mäster Påfvel), som är verksam viel Stockholms
slott 1543—48 och således bör hafva ledt ombyggnaden af Kärnan,
uppförandet af slottsporten med omgifningar samt af norra längan. Han
förflyttas senare till Upsala, där han kan följas åtminstone till 1570. Jakob
Richter från Freiburg är förman för det talrika snickarelaget, men har
antagligen någon tid äfven liaft tillsyn med byggena å Stockholms slott, innan
lian 1553 såsom byggmästare afgår till Kalmar, där han är verksam till sin
död 1571. Hans plats intages af CIeorg Kebher (Mäster Jören), .likaledes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
