Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
STOCKHOLMS SLOTT UNDER VASATIDEN.
ursprungligen snickare, hvilken under de första åren af kung Eriks tid liade
i sin befallning samtlige ämbetsmännen, d. v. s. liandtverkarna, på
Stockholms slott samt utöfvade tillsyn öfver byggnadsarbetena där ocli på Svartsjö
till sin död 1565. De omfattande målnings- och förgyllningsarbetena utföras
af Urban Målare, som nämnes redan 1527 och senare från 1541 biträddes af
svensken Anders Larsson (Anders Målare).
Den ur konstnärlig synpunkt mera betydande verksamheten vidtager
dock först under konung Johan III:s tid, ocli det var under hans regering
(1568—92) som slottet efter hand antog en nyare ocli mera praktfull gestalt.
Arbetet leddes till en början af den nyssnämnde Anders Larsson, en
väl-betrodd ocli mångkunnig man, som en tid varit sysselsatt i Reval, men efter
Mäster Jörens död fått att göra med slottsbygget i Stockholm. Här
kvarstår lian till 1576. Han efterträddes då af belgaren Willem Boy. Denne,
som inkom till Sverige redan 1558, var bördig från Malmes och tillhörde
både genom härkomst ocli uppfostran den flamska konstnärsskolan, som då
mottagit lifligt intryck af den italienska renässansen. I början använd som
konterfej are, d. v. s. porträttmålare, utför han sedan som bildhuggare konung
Gustaf Vasas graf för Upsala domkyrka m. fl. arbeten ocli blir efter 1576
den egentlige byggmästaren på Stockholms slott. Man får dock ej förbise,
att den byggnadsifrige konungen själf ofta gripit in både som förslagsställare
med egenhändiga ritningar och som kritiker af byggmästarens planer.
Det är äfven nu under de första åren hufvudsakligen fråga om
inrednings- ocli dekoreringsarbeten i de rum å södra ocli västra sidan af
Smedjegården som bebos af det kungliga paret. Härefter företagas de stora
om-och tillbyggnaderna af östra längan i yttre borggården, af tornet Tre Kronor
samt af norra längan med slottskyrkan. Tegelytorna putsas ocli hvitlimmas,
taken beläggas med koppar eller rödmålad järnplåt, prydnadsrösten ocli
portaler uppsättas, tak, gångar och trappor ordnas, och slottet erhåller en
rikare och mera renässansmässig karakter.
Det »gamla slottet», byggnadens sydvästra, närmast »Bykyrkan» belägna
del, utgjorde ursprungligen en själfständig anläggning ocli bildade med sina
fyra längor en tämligen regelbunden kvadrat, som omslöt den »lilla,
borggården», med tornet »Tre Kronor». Från kvadratens sydöstra hörn
framsprang ett starkt, fyrkantigt torn, den s. k. östra (egentligen södra) fyrkanten,
senare inbyggd i yngre gemak. Utåt markerades det clock fortfarande som torn
genom en särskild takresning, Gustaf Vasas »kopparkarnap» (?), ocli skiljer
sig å grundplanen f. ö. genom sina tjockare murar, ursprungligen yttermurar,
från de yngre omgifningarna. Slottskvadratens västra sida utgjordes af det
gamla adelhuset, d. v. s. hufvudbyggnaden, en rektangulär trevåningslänga
af den vanliga medeltidstypen med en källarvåning, en mellanbotten indelad
i flera lägenheter samt en öfre botten upptagen af ett enda stort rum: den
sedermera s. k. rikssalen». Ett till marken gående karnap sprang’ från dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
