Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
STOCKHOLMS SLOTT UNDER VASATIDEN.
ning», slutande i en hög spira med konung Johans namnchiffer under kunglig
krona. Framför trapptornet anlades (1586) en präktig dubbeltrappa med
balustrad, pyramider och en af kolonner buren baldakin. Här var uppgången
till de äldre kungsmaken. Å ömse sidor om trapptornet sträckte sig mot
öster och väster utefter bottenvåningen den s. k. »trumpetaregången», en
enkel räcka af bågöppningar, burna af korintiska kolonner på en liög
bröstvärnsmur, innanför hvilken slottsvakten ocli dess musikkår hade sina lokaler.
Mot öster slutade denna gång mot den byggnad, som begränsade
Smedjegårdens norra sida, ocli genom hvilken ett porthvalf ledde in till denna. I
väster vidtog öfver uppgången till rikssalen en genombruten gafvel med tre
räckor bågöppningar öfver hvarandra, »en gång tre pelare hög», som konung
Johan uttrycker sig, ocli härpå följde i själfva hörnet öfver stora
inkörs-hvalfvet åter två räckor öppna, af joniska kolonner burna bågställning^.
Samtliga dessa prydnadsdetaljer voro utförda i den nya stilens, renässansens,
former ocli afsågo att förtaga intrycket af fasadens oregelbundenhet samt åt
det liela ge en sammanhängande arkitektonisk hållning. Det ingick därför
också i konung Johans planer att rundt om hela borggården anlägga en
»gång», hvarmed förmodligen får förstås ett öppet galleri, en s. k. loggia,
ehuru planen ej kom till utförande mer än på norra sidan och, såsom synes,
ej heller liär konsekvent genomfördes.
Utefter västra sidan af borggården fulländades från 1570-talets midt
(förmodligen efter 1575) en lång flygel, som i öfre våningen inrymde en räcka
af kungliga gemak, medan de nedre upptogos af kansliet, senare flyttadt,
samt af hofrätten ocli räkningekammaren. Byggnaden, hvars sträckning
bestämdes af den gamla ringmurens läge, utgjorde en enkel trevåningslänga
utan någon arkitektonisk fördelning, med brant tak, liöga skorstenar ocli vida,
tämligen regelbundet anordnade fönsteröppningar. Mot borggården voro
dessa omgifna af rika infattningar, vare sig dessa voro utförda i huggen sten
eller endast målade på putsytorna, såsom förhållandet ännu är å Gripsholms
och Kalmar slotts inre borggårdar. Mot förborgen framsprang från öfre
våningen på det ställe, där muren bildade en vinkel, ett litet sirligt liängtorn,
som uppåt slutade i en liög spets med konung Johans namnchiffer.
Detsamma lästes äfven åt borggården i gafvelkrönen öfver nedre våningens
fönster. Byggningen afslöts vid båda ändarna med fyrkantiga torn, som
säkerligen under konung Johans tid erhöllo sin slutliga gestalt, i det att det
nordvästra runda tinnprydda medeltidstornet gaf i>kits för den sedermera
s. k. »västra fyrkanten», ocli båda erhöllo nya betäckningar. Tornen synas,
om man får tro Dahlberg, lia liaft friser och hörninfattningar af huggen sten,
och fönsterinfattningar af samma slag omtalas uttryckligen 1588.
I sitt inre erbjöd detta konung Johans palats mycket af intresse.
Själfva rumindelningen var ny ocli ovanlig, i det att en korridor sträckte sig
utefter hela inre sidan af byggnaden och förmedlade förbindelsen mellan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
