Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 STOCKHOLMS SLOTT UNDER VASATIDEN.
»Then bygning öster på slottet, som vetter mot förborgen, vil K. M:t
icke skal blifve rörd för än allt annatt är rede», heter det i ett af kxing
Johans bref (10 jan. 1588). Denna sida, mot den nuvarande Logården, bibehöll
också längst sitt gamla skick med en eller flera enkla, förmodligen låga,
byggnader stödda mot ringmuren. Men slottet var ej blott konungens boning,
liär funnos också lokalerna för rikets förvaltning, och dennas kraf på ökadt
utrymme måste tillgodoses. På 1620-talet företages liär en nybyggnad, som
1628 omtalas under namn af »nya kansliet», och som säkerligen planlades
af den inkallade holländaren Caspar van Panten samt leddes af honom till
hans död 1630. I sitt färdiga skick bildade detta hus en regelbunden
rektangel af fyra våningars höjd med ett mot borggården framspringande
trapp-torn. Till sitt yttre bar det den holländska högrenässansens karakter, med
ett prydnadsröste öfver trapphuset, tresidiga små gafvelkrön öfver fönstren
och festoner nedom desamma. — Under byggnaden ledde en trappa eller
ramp ned till den östra förborgen (nuvarande Logården) samt till det här
befintliga arkliet. Hvalfvet torde ännu finnas kvar i ett af Logårdsmagasinen.
Husets öfre våning upptogs vid Vasaperiodens slut af den nyinredda
balettsalen eller teatern, i tredje våningen inrymdes rikskansliet, därunder befunno
sig krigskollegiet och kommerskollegiets lokaler, medan bottenvåningen
innehades af öfverståthållaren.
T det skick slottet vid midten af 1600-talet befann sig, företedde det en
stark blandning af stilarter. Det var, som den engelske ambassadören
"White-locke säger, mera »anmärkningsvärdt för den bekvämlighet, hvarmed hofvet
där bor, än för dess utvärtes prydnad». Grått och allvarsamt höjde det sig
öfver vattnet med de många oregelbundna utsprången, med de ojämna
fönster-räckorna, med de utsirade gaflarna ocli de tolf högre och lägre tornspirorna
sträckta mot skyn. Grundstommen ocli en stor del af murverket var en insats
af medeltiden, hvars karakter torde hafva framträdt mångenstädes i det inre,
framför allt i de oansenligare lokalerna i de nedre våningarna. Medeltida
drag återfinnas äfven i anordningen af norra längan med slottskyrkan, de
framspringande takkuporna och den gröna gången, om också detaljerna här
buro renässansens prägel. Spåren af en tysk, mera naiv
renässansuppfattning lia vi att söka i Paul Schutz’ ocli förmodligen äfven i Anders Målares
arbeten, samt i de äldre delarna af inredningen. Med Willem Boy ocli
Johan III gör sig en mera klassisk och lärd riktning gällande efter antika
eller flamska förebilder, i förra fallet säkerligen förmedlade genom de
samtida arkitekturböckerna, Yitruvius, hvaraf ett exemplar med säkerhet fanns i
konung Eriks boksamling, eller Sebastiano Serlio samt deras bearbetare ocli
öfversättare. Denna riktning har gifvit detaljerna både i det yttre: portaler,
kolonngångar, gafvelprydnader, och i det inre: panelverk, dörrinfattningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
