- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Andra delen /
23

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET NYA SLOTTET.

23

trén en af de magnifikare delarna af slottet. Den västra sidan är med
afseende å detaljbehandlingen rikare än de öfriga. Redan de ståtliga böjda
flyglarna, i räkenskaperna kallade »perspektivet», tyda på en
kraftansträngning för att ingifva respekt, hvartill det där förlagda corps de garde
ytterligare skulle medverka. Här var hufvuden trén till slottet och särskildt till
konungens väl bevakade våning. Ett till sitt ursprung äkta sydländskt, men
genom sin tillämpning originellt, ja snillrikt drag är slottets takanordning
med dess lutning åt borggården, hvarigenom taklisten kunnat krönas med en
fristående, genombruten balustrad, hvars konturer liksom ett fint kantbroderi
afteckna sig mot luften. Denna balustradafslutning är af en förunderlig effekt.
Från hvarje synpunkt och vid hvarje tid, vid den klaraste belysning, såväl
som i solnedgång ocli aftonskymning, så länge konturen kan skönjas, dröjer
gärna blicken vid dess enkla geometriska linier. I denna silliouettens
öfver-skådligliet, kanske endast af de antika tempelbyggnaderna öfverträffad, ligger
den hemliga trollkraft, hvarigenom Stockholms slott reser sig hufvudet högre
än alla samtida byggnader. Försök att anbringa ett vanligt tak, och
förtrollningen skall genast varda bruten.

* *

Stockholms slott i dess nuvarande form räknar sin tillvaro från den
7 maj 1690, den dag då Karl XI i bref till statskontoret befallde, att utaff
dhe medel] som äro lembnade ocli utsatta till "YVår Egen nådiga disposition»
skulle utbetalas 12,000 daler silfvermynt »att låta opföra tvänne våningar
med sina skilliemurar, emellan öster och väster Fyrkanterna lierpå Slottet».

Det ifrågasattes sålunda till en början endast påbyggnad af den norra,
redan befintliga, mellan hörntornen belägna delen, hvari kyrka ocli kök voro
inrymda. Konungen själf gaf grundplåten till detta företag, för hvars
genomförande lian till ytterlighet ansträngde sig. Såsom bevis på Karl XI:s
intresse för byggnaden anföres, att på hans befallning anbringades, enligt
1695 års slottsbok, en inre »altan» med utgång från konungens hvarclagsrum,
för att denne med egna ögon skulle kunna följa arbetets gång.

Det gamla väldiga taket, hvars bräcklighet så ofta omtalades och hvars
fall lika ofta förespåddes, dess midteltorn och väggar, med »gröna gången»,
vindskupor och rum borttogos; kyrkan bibehölls vid sin förra plats, men
i stället för de höga rundbågsfönstren inmurades de nuvarande botten- och
halfvåningsfönstren. Mellan de båda hörntornen förhöjdes byggnaden med
två våningar, ocli öfre delen af samma torn nedrefs till jämnhöjd med den
nya taklisten. När murytan är rimfrostbelagd, framträder på norra fasaden,
mellan andra och tredje fönstren från hörnen, tydligt de genom påbyggnaden
tillkomna skarfvarna mellan äldre och nyare murverk. En invändig
monumental trappa uppfördes till de nya våningarna, hvaraf den mellersta var
ämnad till hvardagsrum för den kungliga familjen ocli den öfre till fest-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/2/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free