Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
DET NYA SLOTTET. 28
om snar hjälp för slottsbyggnaden, hvars redan utförda delar förforos. Han
kunde därvid hänvisa till en myckenhet huggen, delvis ornerad sten,
maga-sineradt snickarearbete, kalk ocli andra materialier från förra tider väl
förvarade, hvarigenom arbetets återupptagande skulle underlättas. På grund
af denna framställning beslöto riksens ständer, att medel, den s. k.
slotts-byggnadshjälpen, skulle genom uttaxering anskaffas, ocli ett utskott,
slotts-deputationen, tillsattes, åt hvilket uppdrogs att hafva vården om byggnadens
ekonomi. För den konstnärliga delen borde C. G. Tessin i egenskap af
öfverintendent ansvara. Ur förråden framletades med årtiondens dam
betäckta kapitäler, konsoler, listverk ocli andra byggnadsdelar, genom sin
tekniska behandling, om icke form, lätta att urskilja från dem, hvarmed
rococobildhuggare senare prydde fasaderna1. Storartade beställningar ocli
inköp af materialier gjordes. Långsamt men säkert reste sig murarna af den
ena flygeln efter clen andra, hvarvid arbetet dock fördröjdes genom pålning
för det sydöstra hörnet (vid kyrkan). Af sidoflyglarna anlades först den
sydöstra, afsedd att inrymma teater, hvarför den länge benämndes
»Bållhus-flygeln»2, så den nordöstra eller Biblioteksflygeln, därefter den lilla, närmast
Storkyrkan belägna flygeln, hvari överstemarskalken liade ämbets- och
bostadsrum, samt till sist den nordvästra för kanslikollegium beräknade flygeln.
Redan år 1742 var den södra lialfrunda flygeln (nuvarande Kommendantsflygeln)
upplåten till lokaler för slottskansliet, hvaremot clen nuvarande
Högvakts-flygeln uppfördes långt senare.
Inredningsarbetena inom slottet bedrefvos mycket ojämnt och tydligen
utan något system. Redan 1732, ocli därefter i mån af behof, inkallades
utländska konstnärer, hvilka till en början kompletterade den norra flygelns
rum och därefter arbetade vid skilda delar af slottet, i den mån lokalerna
utrymdes af liandtverkarne. Oaktadt en liflig verksamhet rådde, läto
resultaten länge vänta på sig, hufvudsakligen med anledning af arbetskrafternas
splittring. Den nordöstra flygeln utgör härpå ett upplysande exempel. Anlagd
1732 intäcktes den först år 1748, ocli en del däraf upplåts till bibliotek år
1768, men ännu under ytterligare nio års tid sysselsattes de dugligaste
skulptörer med den stora bibliotekssalens ornering. Det hade alltså erfordrats
45 år för att, fullborda denna underordnade del af slottet; och dock återstod
ornering af den vid Logården belägna bottenvåningen, som, egentligen
afsedd till orangeri, först upplåts till verkstäder för skulptörerna ocli därefter
inreddes till Gustaf III.s stenmuseum. Under nämnda långa byggnadstid
1 Tydligast framträder denna olikhet på södra fasadens midtelparti, hvars kapitäler
äro huggna af barockskulptörer, under det att de nedre nischernas snäck- och s. k.
rocaille-ornering förskrifver sig från rococoperioden.
2 Då flygelns höjd ansågs otillräcklig för maskineriet och dessutom rum saknades
för uppvaktningen, öfvergaf man tanken på teaterns förläggning inom slottet; i stället
bestämdes, att en fristående teaterbyggnad skulle uppföras å den plats, som nu upptages af
Gustaf III:s staty och närmaste omgifning. *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
