Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATENS BYGGNADER I STOCKHOLM. 50
en prydnad för vår stad. At den arkitektoniska formbildningen har
professor Cl. Dahl ägnat den största omsorg. För bibliotekets inredning
redogöres i samband med framställningen af denna institutions historia och
verksamhet.
Riksarkivet. Sedan riksdagen anvisat ett belopp af 575,000 kronor för
tillbyggnad å riksarkivets tomt mot Biddarholmskanalen, uppdrogs åt
intendenten A. Nyström att därtill upprätta ritningar. Byggnadens ändamål,
med däraf betingade, i flera gallerier afdelade höga våningar, var
bestämmande för dess yttre form. I programmet ingick att vid en framdeles
skeende utvidgning af lokalerna skulle å den närbelägna tomten
(riksgäldskontorets hus) tillkomma en byggnad af samma utseende som den nyligen
uppförda. Fasaden är komponerad i romansk stil med listverk,
fönsteromfattningar och orneringar af cementgjutning samt väggytorna af fogstruket
tegel. För arkivaliernas skyddande mot eld är på det omsorgsfullaste sörjdt.
Inflyttningen ägde rum år 1890.
Konstakademien. Samtidigt med att en härvarande konstnärsgrupp med
ungdomens värma och oppositionens ofördragsamhet på det häftigaste
stormade mot den etthundrafemtiåriga konstanstalten och hotade att
fullständigt krossa den, väcktes förslag till om- och tillbyggnad af det gamla
huset, en donation af den kände direktören och metallgjutaren Gerhard
Meyer. Genom statsanslag och den välbehöfliga förstärkning däraf, som
konstvänner lämnade, blef det möjligt att åt konstakademien bereda ett hem,
hvari inrymmas dels sessionssal och andra rum för akademiens egen
räkning, dels ock lokaler för statens läroverk, biblioteks- och lärosalar samt
en expositionslokal, allt till antal och dimensioner, som böra tillfredsställa
de närmaste generationernas behof. Den efter arkitekten E. Lallerstedts
förslag uppförda byggnaden bildar åt Rosenbad en tilltalande hufvudfasad
med tvenne korta flyglar och mellan dem en terrass. Inredningen berömmes
såsom synnerligen ändamålsenlig. För undervisningen upplåts lokalen redan
år 1895, hvaremot den högtidliga invigningen skall försiggå först under
år 1897.
Sjölcrigsslcolan å Skeppsholmen. Den vackra platsen helt nära vattnet,
hvilken anvisades för sjökrigsskolans år 1872 fullbordade byggnad, ingaf helt
säkert dess arkitekt, hofmtendenten A. Nyström, idén att vid utförandet
af ritningarna tillämpa venetianska arkitekturmotiv. Om de allmänt kända
palatsen vid Venedigs kanaler från 1500-talet erinra den rusticerade
undervåningen, de föga framspringande pilastrarna ocli andra detaljer. Byggnaden
krönes af en låg kupol.
Teknis ka skolan. I en till det yttre enkel byggnad vid
Mästersamuelsgatan inrymmes den ansedda, för vårt lands konstindustri ocli delvis såsom
förskola för konstnärsutbilclning viktiga tekniska skolan, med afseende å
elevantalet den största af hufvudstadens undervisningsanstalter. Ritningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
