Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
stockholms kyrkor.
anbringad en på träkolonner hvilande, starkt utspringande läktare, hvars
främre och undre sidor äro indelade i fyllningar med målade bibliska
framställningar. Altare och predikstol äro utförda af ebenholts med figurer och
ornament af alabaster. I kyrkans nordöstra vinkel synes en år 1672 med
glasväggar och tak byggd kunglig läktare, och å väggarna här och hvar stora,
i förgyllda ramverk insatta taflor. Ljuset infaller genom dekorerade fönster.
Bland Stockholms kyrkor står onekligen den tyska främst i fråga om målerisk
stämning, ocli vid en synnerligen lyckad, under ledning af professor M. Isæus
utförd restaurering liar man förstått att återgifva åt alla dess egendomliga
detaljer clen mest välgörande friskhet och ungdomlighet. Till det yttre är
kyrkans nedre del instängd mellan trånga gator och har därför behandlats
med stor enkelhet, undantagandes den år 1643 uppförda, vid den friare
kyrkogården belägna södra portalen. Sedan den gamla tornspiran förstörts
genom eldsvåda år 1878, liar, efter professor Raschdorffs i Berlin ritning,
anbringats ett torn af god liufvudform ocli smakfull detaljbehandling.
Kyrkor från Johan III:s tid.
Denne konungs verksamhet såsom byggmästare bör hellre bedömas
efter måttet af den kraft ocli ihärdighet, hvarmed de många företagen i
landets olika bygder inleddes och delvis genomdrefvos, än efter de minnen
lian i allmänhet efterlåtit af denna sin verksamhet. Särskildt gäller detta
om Stockholms kyrkor. Redan valet af den liit importerade typen
ingif-ver icke någon liög föreställning om den stränge, orolige byggherrens
sinne och känsla för kyrklig konst. Denna typ, hvilken såsom praktisk
och billig med begärlighet upptogs öfverallt inom landet och ännu efter
tre seklers förlopp någon gång går igen i utkast till landsortskyrkor,
karakteriseras af ett en- eller treskeppigt långhus med tvärskepp ocli tresidig
korafslutning; fönsterna äro af besparingsskäl oproportionerligt stora;1
detaljerna i allmänhet vanvårdade, och icke ens måtten med någorlunda
noggrannhet utsatta. At simpla byggmästare öfverlämnades att uppgöra
»scham-pluner», enär konungens mera konstnärliga biträden voro sysselsatta vid de
många under byggnad eller förändring varande slotten. I Johan III:s bref
till byggmästare ocli fogdar förekomma ofta föreskrifter rörande Stockholms
kyrkor, uti hvilka konungen själf visar sig vara väl hemmastadd i
byggnads-yrkets detaljer.
Pàddarholmslcyrlcan. Anlagd af Magnus Ladulås år 1284 i förening med
ett inflytelserikt fransiskanerkloster, är kyrkan till sin äldre historia endast i
de viktigare punkterna känd. Sedan munkarne blifvit af Gustaf I fördrifna
1 »Och på thett samme kyrcke medh ringe steen kann bliffwe upmuret, wele Wij
att dheropå schall bliffwa stoore fönster» (Johan IILs bref den 11 januari 1580 angående
S:t Jakobs kyrka).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
