Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
STADENS ALLMÄNNA BYGGNADER. 134
ritning till en prydlig byggnad i tre våningar med frontispis ocli klocktorn.
Men ej heller denna plan kom till verkställighet.
Emellertid liade Stockholms stad 1730 af kungl, rådet grefve Carl Bondes
änka Maria Gustafva Gyllenstjerna för en summa af 220,000 daler
kopparmynt inköpt det palats vid Riddarhustorget, hans fader riksskattmästaren
grefve Gustaf Bonde låtit uppföra genom den berömde arkitekten Jean de
la Vallée. Denna ståtliga byggnad, afbildad i Dahlbergs praktverk »Suecia
antiqua et hodierna» med de på hans tid ej utförda flyglarna åt södra sidan,
skulle nu inredas till rådhus, och Carlberg anmodades att afgifva förslag
till nämnda flyglar. Detta rönte samma öde som de förra han utarbetat —
att icke blifva antaget.
Under tiden hade likväl magistraten och stadens kollegier inflyttat i
f. d. Bondeska palatset och därstädes haft sin första session den 7 februari
1731. Det gamla rådhuset begagnades därefter till samlingsrum för
borgareståndet vid riksdagarna, till kämnersrätt, bokauktionskammare,
uppbördskontor, corps de garde, fängelser m. m.
Den 20 december 1753 härjades det nya rådhuset af en svår brand.
Då meningarna hos stadens myndigheter voro delade, huruvida byggnaden
borde åter uppföras eller nytt rådhus byggas på det gamlas plats vid
Stortorget och därmed förena börsbyggnad, uttalade Carlberg i infordradt
utlåtande den 5 januari 1754 som sin öfvertygelse, att det skulle blifva
billigare att å nyo iståndsätta rådhuset vid Riddarhustorget och att i stället för
de tillämnade flyglarna uppföra börsbyggnad på södra sidan. Då emellertid
vederbörande synas hafva varit mest benägna för det förstnämnda
alternativet, inkom stadsarkitekten den 11 i samma månad med begärd
projekt-ritning, ehuru han i sitt densamma bifogade memorial »ansåg denna
rådhus-byggnad på Stortorget ganska betänklig att fastställa, sedan man har den
förmån att äga ett så ansenligt rådhus både af härligare belägenhet ocli
bättre inrättad byggnad, hvilken ifrån staden aldrig abalieneras bör;
anhållande således på ämbetets vägnar det intet fastställas må, som är stridande
emot anständig byggnad. I sådan händelse •—- tillägger han — föranlåtes
jag, enligt H. K. Maj:ts ämbetet meddelte instruktion, på liög ort att anmäla.»
Äfven stadskamreraren P. Corall afgaf i samma fråga ett afstyrkande
utlåtande.
Knappt ett par veckor efter det Carlberg framlagt det projekt, hvartill
lian sett sig nödd och tvungen, var han färdig med förslag till nya
rådhusets iståndsättande efter branden, och arbetet därmed vidtog i maj
ifrågavarande år samt fortgick till slutet af december 1755, då det afslutades.
Den 10 februari 1754 hade Carlberg emellertid fått aflämna förslag och
ritning till de båda södra rådhusflyglarna sådana de ännu i dag befinnas.
Där skulle inredas lokaler för stadens kämnersrätt, stadsvaktens corps de
garde m. fl. ändamål. Ritningen blef af konungen gillad den 11 juli 1758
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
