Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXY.
STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER
AF
GUSTAF LINDGREN.
De första borgarehusen i Stockholm voro med all säkerhet uppförda af trä:
ryggåsstugor eller små timrade envåningshus med öppna bodar åt
gatan och kammare åt gården, liknande den bild grefve v. Rosens bekanta
pennritning »Ture Jönssons hemfärd» ger af Västerås, blott ännu
oansenligare ocli ålderdomligare i form och konstruktion.
Denna urgamla byggnadstyp utvecklades efter hand till tvåvåningshus,
med framskjutande öfvervåning, omålade, grå, med träluckor för
fönstergluggarna ocli torf på taken, hvilka nyttjades till gräsbete åt, getterna,
såsom synes af en illustration i Olai Magni bekanta arbete. På det
inskränkta rummet bakom befästningarna uppstod småningom en
oregelbunden liten stad, byggd som det föll sig utan ordning eller plan och
dominerad af slottet, kyrkorna och klostren. Stora eldsvådor ödelade 1297 ocli
1330 denna stad af träkåkar utan att, som det tyckes, kunna framtvinga ett
fastare byggnadssätt, utom hvad beträffar klostren ocli ordenshusen. Det
äldsta kända stenhus i Stockholm, det i senare tid ombyggda huset n:r 28
vid Österlånggatan »tvärs öfver S:t Johannis gränd», uppfördes 1336 på
konung Magnus Erikssons befallning till ordenshus åt Johanniterna, tillföll
sedermera Vadstena kloster ocli kom efter reformationen i skotten baron
Keitlis ego. Keitli sålde det 1594 till konung Sigismund, som i enlighet
med husets traditioner använde det, till stamhåll för jesuiterna, hvaraf
benämningen »Papisthuset». Öfver porten åt Österlånggatan sutto på 1500-talet
familjerna Keitlis och Grips vapen med devisen: »Auxilium nostrum a
Domino». Stenen är nu inmurad i fasaden åt Baggensgatan, n:r 27.
Hvad elden ej mäktade, åstadkom delvis det stigande välstånd, som
liitilyttade tyska borgare med sin handelsrörelse ocli sina hanseatiska
förbindelser tillförde staden. Under 1300-talet synas åtminstone gillehusen
Stockholm. II. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
