- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Andra delen /
148

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER.

omkring 1400-talets Stockholm slöt sig ringmurens trånga gördel, späckad
med torn, krenelerade,1 kantiga ocli kärfva, stödande muren och
skyddande dess vinklar. Nedanför på stranden trängdes upp mot murarna
fiskebodar ocli slaktarhus, badstugor ocli maltpörten, bryggor, sumpar ocli
»själabodar».

Af de höga, smala gafvelhus, som på bilderna från 1500-talet synas i
stadens centrum, »östan-» och »västanmur», finnes ett ocli annat minne från
slutet af 1400- eller början af 1500-talet. Vindragarehärberget i Stora
Hopare-gränd har trots sin år 1747 ditsatta portal möjligen någon hanseatisk
byggmästare att tacka för sin tillkomst. En annan trappgafvel ses från Stora
Nygatan genom Ivåkbrinken (fig. 209), ocli det förefaller ingalunda omöjligt, att

under barockens eller
rococons »skyddande
förklädnad» åtskilligt
kan finnas kvar af de
gamla borgarehusen
från tiden närmast
före reformationen. 2
Dess värre äga vi
däremot intet kvar af
Stockholms äldre
träbyggnader ocli
kors-virkes- eller
»sten-delslius», men Helga
Lekamagillets ännu
bevarade räkenskaper
gifva en ocli annan
upplysning om sättet
för deras uppförande. Vanligen torde trähusen hafva timrats ihop, en ocli
annan gång blifvit i likhet med korsvirkeshusen uppförda af resvirke ocli
brädkläclda. Timret köptes af någon bonde på landsbygden kring Stockholm
ocli transporterades sjöledes till staden, där man inlastade detsamma lielt
enkelt genom att vräka det i sjön. Legda dagsverkare drogo stockarna upp
på land, körde dem till byggnadsplatsen och höggo dem samman.
Springorna tätades med mossa. Bräder beställdes stundom så långt borta som
i Norrland ocli Finland. Trähusen och ibland äfven stenhusen hade ofta
’Svalar», för hvilkas användning den svenska stadslagen stadgar åtskilliga

1 Se stadens sigill (I>. I. s. 76), samt stick i Theatrum urbium af Georg Braun 1581
(Pl. 1), äfvensom en vy i Storkyrkan från 1592 (Del. I. fig. 35), på hvilken södra
stadsporten liknar Visbys och Johanniterkyrkan (?) påminner om S:t Nikolai i Visby.

2 Sådana hus äro n:r 20, 22 och 24 Prästgatan, n:r 30 Skomakaregatan (Helga
Lekarna-gillet), na- 13 Köpmangatan, n:r 6 Johannesgränd ocli n:r 20 Västerlånggatan m. ti.

J. Mueller fot.

113. Gröna Lund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/2/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free