- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Andra delen /
150

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER.

kontors skyldigheter. Till byggnadsverksamhetens befordrande voro
anställda en stadssmed ocli (tvenne?) stadstimmermän.1

Enligt stadslagen skulle staden hafva två byggmästare, utan hvilkas
medgifvande ingen fick rifva eller bygga hus, alltså ett slags byggnadsnämnd..

Äfven en brandsyn fanns på 1400-talet ocli utgjordes af
»fjärdingshöf-clingen» (ett slags roteman) jämte borgare ocli råd, hvilka liade att fyra
gånger om året granska brandredskapen, ett uppdrag som i vissa städer,
t. ex. Arboga, var öfverlåtet på särskilda så kallade »brandskådare».

Början till vår tids institutioner för reglerande af den enskilda
byggnadsverksamheten återfinnes således redan under medeltiden. Deras rent
borgerliga karakter, åsyftande inbördes rätt och säkerhet, gick dock under
reformationstiden mer eller mindre förlorad, i det att stadens ombyggnad
och »försköning» då på sätt ocli vis blef en politisk affär, föremål för
regenternas af Yasaätten patriarkaliska omsorg och pådrifven af deras
omtanke om så väl hufvudstadens säkerhet som om dess rikets stigande makt
värdiga yttre.

De uttryck, denna omsorg tog sig, voro säkerligen icke alltid odeladt
angenäma för borgarne i staden. I detta arbetes historiska afdelning (D. I.
s. 93) äro redan omtalade de talrika förordningar, som påbjödo, att alla
trähus skulle rifvas ocli stenhus i stället uppföras, att bristfälliga byggnader
skulle repareras ocli hvitmenas, att korsvirkeshus skulle beklädas med sten,
ni. fi. föreskrifter af samma slag.

Att det detta oaktadt icke gick så fort med stadens omgestaltning,
därom vittnar dels Gustaf II Adolfs bref från Elfsnabben clen 8 juni 1630
angående ombyggnad af staden »östanmur», dels förmyndareregeringens 1638
utfärdade påminnelse om ombyggnadens genomförande »efter den dessein,
salig kungen låtit upprätta». Af drottning Kristinas bref 1649 om »fasta
och korsvirkes husens» expropriation för stadens reglering vill det synas,
att korsvirkeshusen ännu ej voro beklädda med sten eller ombyggda —
och likafullt fick 1662 kanslivaktmästaren Gamaliel Jönsson Höök tillstånd
att uppföra en badstuga af trä på Helgeandsholmen, med hvars rifning
ännu 1686 anstånd erhölls.

Till en början hacle man efter reformationen fullt upp att göra med
att dela rofvet, att bortskänka eller afyttra de från gillena, klostren och
kyrkorna indragna egendomarna.

Emellertid byggdes ett ocli annat under denna tidrymd, ocli clen nya
konstsmak, som Vasakonungarne införde i landet genom de på Stockholms
slott sysselsatta byggkonstnärerna, spriddes äfven i andra lager än hofvets

1 Stadssmeden hade 40 mark i lön och fria släggkarlar; timmermännen hade 18
mark i lön.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/2/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free