Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER.. 183
prakt blott de utomordentligt ståtliga portalerna åt Fredsgatan och åt gården
återstå, sedan viel ombyggnaden den höga gafveln åt Gustaf Adolfs torg
borttogs, hvilken synes å Sigismund von Yogels panorama öfver Stockholm
under drottning Kristinas tid. 1645—49 uppförde sedermera underståthållaren
Eegner Leuhusen det nuvarande Petersensska huset (fig. 129) på en tomt,
som ursprungligen tjänat Jöran Perssons son, Erik Jöransson Tegel, till
kryddgård. Denna byggnad stod så högt i anseende, att den köptes af
drottning Kristina till residens åt hertig Adolf Johan. Under 1750-talet
användes den af konung Adolf
Fredrik till krigsskola för den
nybildade kadettkåren. Öfver dess
portaler läsas inskriptionerna:
Halt tliig wänliga medli hivar
man men betro nepliga enom ibland,
tusende
och:
S/dl tigh ifrån tina owänner och tagli
tliig likivål ock så til wara för tina
ivänner.
Det ungefär samtida
Byning-ska, nu Bergstrahlska huset, n:r 2
Stora Nygatan (fig. 134), liar
bevarat sin präktiga portal åt denna
gata (fig. 121), som bär släkterna
Eynings ocli Kurzels vapen; dess
inkörsport från Munkbron ocli
eleganta gårdsportal (fig. 123) återstå
jämväl efter clen vandaliska
ombyggnad, huset undergått. 1648
reste sig enligt ett fordom å
in-körsporten befintligt årtal det
Bra-lieska huset på den s. k. Lilla
holmen, norra delen af
Helgeandsholmen, och 1647 påbörjades Jakob De la Gardies vidtberömda palats, det s. k.
»Makalös», beläget mellan Kungsträdgården ocli strömmen, strax öster om
Gustaf III:s operabyggnad, ocli ryktbart i våra häfder först som arsenal
och sedan som dramatisk teater. »Makalös» (fig. 130, jfr fig. 46 i D. I)
uppfördes af De la Gardies byggmästare, Hans Jacob Kristeer från Strassburg,
och skiljer sig i mångt och mycket från clen vanliga typen för clen svenska
adelns palatser från början af 1600-talet. Dess branta tak hade fall åt alla
sidor i stället för de annars vanliga gaflarna och ägde en rikedom af kupor
liknande de sydtyska rådhusens. Det flankerades af fyra hörntorn ocli
pryd-St o ekholm. II. 11
128. Tungelska ocli Wijnbladska husen.
Efter E. Dahlberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
