Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER.. 183
tion ocli dekoration — de resliga pilastrarna, den ståtliga taklisten, de
omväxlande fönsterformerna, den yppiga ornamentiken, fruktgirlanderna,
ymnig-lietsliornen ocli lagerkransarna — blefvo normgifvande för den Stockholmska
byggnadssmaken under återstoden af århundradet. Tvär var öfvergången
dock icke. A Simon de la Vallée’s ritningar liar taket samma höga ocli
tunga resning som å Kristlers arbeten, ocli egendomligt nog återfinner man
under fönstren på den färdiga byggnaden, jämsides med barockens
dekorativa prakt, groteska ornament, som så påfallande likna de å Petersensska
huset befintliga, att de tydligen upptagits ur den äldre stilens rikedom på
dylika motiv.
Huru den nya stilens fasadsystem ocli den äldre stilens detaljbildning
delvis sammansmält, visar äfven Jakob De la Gardies ocli Ebba Brahes
lustslott eller »malmgård», beläget å gården till nuvarande »Schönborgska»
huset, n:r 16 Götgatan (fig. 134). Dess väl bibehållna inkörsport, dess med
ägarnes namnskiffer prydda portal öfver den breda, dubbelarmade, fordom
med smidda räcken smyckade trappan, hafva oförtydbart bibehållit den äldre
stilens karakter, under det att den efter branden 1759 återställda och med
en våning höjda byggnadens pilasterfasad på rusticerad sockel bär den
härskande smakens prägel. Af de ståtliga och vidsträckta terrasser, springvatten,
häckar ocli trädgårdsanläggningar, som fordom prydde tomten, finnes nu intet
annat spår än terrassmuren mellan de olika gårdsplanerna.
Simon de la Vallée fick icke upplefva riddarhusets uppbyggande ens
i det från den ursprungliga planen betydligt hopkrympta skick, hvari det nu
presenterar sig. Han blef 1642 öfverfallen och nedstucken på Stortorget af
öfverste Erik Oxenstjerna, ocli arbetet öfvertogs af sonen Jean de la Vallée,
som först 1661 kunde låta pålägga den af honom i mångt ocli mycket
ändrade byggnaden det dekorativa koppartaket, som blef förebild för så många
alster af vårt lands barockstil, exempelvis Drottningholms slott. Samtidigt
med att Jean de la Vallée utvecklade faderns franska traditioner, gjorde äfven
den italienska barocken sitt intåg i Stockholm med Nikodemus Tessin, som
i början af 1650-talet återkom från sin italienska studieresa. Frukten af de
båcla smakriktningarnas samtidiga blomstring på ett så tacksamt fält som
1600-talets Stockholm blef, såsom en äldre författare uttrycker sig, att
»Hufvudstadens lustre öktes ifrån 1650 till 1680, då enskildte Herrars
Byggnader uppfördes merendels genom medel, som de vunnit under Sveriges
lyckligare krig».
Det är från denna tid, som Stockholms egentliga palatsarkitektur
daterar sig. Under de närmast följande åren byggde Jean de la Vallée
Bondeska palatset, nuvarande rådhuset (fig. 99), och Nikodemus Tessin d. ä.
Axel Oxenstjernas palats, hvilken tilltänkta ståtliga anläggning dock afbröts
vid rikskanslärens död 1654, så att endast ena flygeln, n. v. Statistiska
centralbyrån (fig. 27), blef färdig. Om Bondeska palatset är i högsta grad karak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
