Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 6 GATUREGLERINGEN.
Hansson1 i riksrådet och erhöll befallning att göra en dessein på gatorna
så på malmarna som i staden, »tagandes dem så breda, som han någonsin
kan». Fyra år därefter donerades en del af Ladugårdslandet åt staden för
fortsatt bebyggande enligt uppgjord plan och i syfte att underlätta
genomförandet af Norrmalms reglering. Det dröjde ej mer än ytterligare fyra år,
innan staden erhöll donation å östra delen af Kungsholmen med skyldighet
för dem, hvilka där fingo sig tomter tilldelade, »efter den afrijtningen,
som däröfver gjord är, att bebyggia med huus och gatur». Tre år därefter
bekom staden den återstående delen af Kungsholmen.
I aftryck liar bifogats (Pl. 7) en i landtmäterikontoret befintlig karta
öfver hela staden från senare hälften af 1600-talet, som synes i de
väsentligaste delarna utgöra en kopia af en karta, som förvaras i
stadsingeniörs-kontoret ocli torde kunna antagas i hufvudsak återgifva Kristinas
reglerings-planer. Denna jämte Klaratraktens samt en i kungl, krigsarkivet befintlig
karta från år 1640 (Pl. 12) ådagalägga, att det vid den tiden planlagda
Norrmalm ej gick längre än till krönet af Kungsbacken ocli att
Ladugårdslandsplanen sträckte sig norr ut ett stycke på andra sidan Humlegården
och åt öster till ocli med Gref Magnigatan, allt detta omslutet af dåvarande
tullstaket. Ar 1649 medgafs ocli några år senare verkställdes staketets
utflyttning å norra malmen till Karlbergsvägen för bebyggande af det
sålunda tillkomna området, och slutligen fick staden år 1670 de yttre delarna
af Norrmalm och Ladugårdslandet sig tillagda i sammanhang med den
norra tullens flyttning till dess nuvarande plats. Den förra utflyttningen
har möjligen gifvit anledning till clen »afrijtning af Stockholms stadh meclh
Walmass Olin ocli omliggiande», som den 30 april 1661 inbragtes i rådet,
därvid »befans godh den upsatte dessein skulle här effter oföränderligh
blifwa». Yidare inhämtas af nyssnämnda allmänna karta ocli en i aftryck
bifogad, i landtmäterikontoret förvarad plankarta öfver Södermalm med
dess äldre vägsystem ocli ofvanpå detta de nya gatorna anlagda (Pl. 11),
att Kristinas regleringsplan för denna malm liöll sig inom trakten af
Fatburs-sjön i söder, ej hann fullt fram till Yttersta tvärgatan i väster ocli gick
något öfver Katarina kyrka i öster. Äfven å denna malm var tullgränsen
bestämmande för regleringens omfattning.
Gustaf Adolfs ocli Kristinas stadsplaner stannade ej på papperet, tack
vare de maktmedel, som stodo vederbörande till buds att gifva kraft åt
föreskrifterna, i förening med den lycka, som beskärdes hufvudstaden, att i sin
förste öfverståthållare, Klas Fleming, hafva fått en man, som i hög grad
var i besittning af de för ändamålet nödiga egenskaper och under sitt
tioåriga regemente med en fast otrolig kraft ägnade sig åt Stockholms
utveckling, särskildt stadens bebyggande enligt de uppgjorda planerna. Dessa
båda omständigheter gjorde, att regleringen genomfördes med en för vår
1 Oluff Hansson (Svart), adlad Örnehufvud, var då generalkvartermästare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
