Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255 STOCKHOLMS GATOR, AFLOPPSTRTJMMOR OCH PLANTERINGAR.
stämda att undergå mer eller mindre genomgripande profilregleringar. För
vissa af dessa gator, exempelvis Götgatans södra del, har äfven det nya
gatunätet i grannskapet framtvingat ändring af deras profiler.
Beskaffenheten af profilregleringarna i så väl nya som äldre gator
framgår exempelvis af liär meddelade bilder (fig. 224—232), där både det nya
gatuplanet ocli markens förutvarande, högre liggande profil framträda.
De på enskildas initiativ vidtagna anordningarna för gångtrafikens
underlättande, såsom genombrytandet af Brunkebergsåsen med en tunnel
samt uppförandet af tvenne elevatorer å Södermalm, böra äfven i
sammanhang härmed omnämnas.
En föreställning om den förbättring hufvudstaden kommer att undergå
i trafikhänseende, då alla dess gator erhållit de för dem bestämda profilerna,
gifva de båda kartorna pl. 15 ocli 16. A dessa har med sins emellan lika färger
angifvits de områden, som, med hänsyn till vederbörande gators-så väl längd
som profiler, äro lika fördelaktigt belägna i förhållande till stadens centrum,
eller Gustaf Adolfs torg.1 Märkas bör, att som någon plan- ocli
profilreglering för staden inom broarna ännu icke blifvit fastställd, har
indelningen af områdena å kartan pl. 16 skett efter ett för nämnda stadsdel i juli
1896 framlagdt regleringsförslag. Detta gör emellertid icke denna karta
mindre tillförlitlig, emedan det är sannolikt, att liufvudtrafiklederna mellan
Gustaf Adolfs torg och slussen erhålla ungefärligen samma
lutningsförhållanden, hvilket förslag som än kommer att antagas. Likaledes bör
nämnas, att vid kartornas upprättande är antaget, att en central
uppfartsväg-för Södermalm kommer till utförande, antingen såsom tunnel eller på annat
sätt, från närheten af slussen till Södra Bantorget; äfvenså har antagits, att
Hornsgatans östra del skall komma att regleras såsom föreslagits, men
ännu icke blifvit fastställdt.
Att särskildt de inre delarna af Södermalm äro ogynnsamt belägna,
så länge icke denna stadsdels uppfartsvägar blifvit anlagdä, framgår
påtagligt vid en jämförelse af traktbältena för Norr- ocli Södermalm å kartan 15.
Likaså visar det sig tydligt vid en jämförelse mellan de båda kartorna,
hvilket i hög grad förbättradt läge de mest aflägsna områdena af
Södermalm komma att erhålla efter vederbörlig reglering af gatornas profiler.
Under de senare åren af 1870-talet började byggnadsverksamheten, i
mån som den nya stadsplanen fastställdes, att skjuta fart inom de nya
stadsdelarna, särskildt Östermalm. Den öfvergick med stegrad liflighet till
alla nya stadsdelar vid början af 1880-talet ocli nådde sin höjdpunkt 1884,
då antalet byggnadsresolutioner uppgick till 310. Denna siffra minskades
småningom intill år 1890 och var därefter mycket ringa intill 1895, då
byggnadsverksamheten å nyo uppblomstrade. De nya byggnadsföretagen
1 Grunderna för denna indelning i trakter finnas närmare angifna i Bih. n:r 14,
sid. 57, tillhörande Beredn.-ütsk:s Uti. för 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
