Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 STOCKHOLMS GATOR, AFLOPPSTRTJMMOR OCH PLANTERINGAR.
ocli Götgatorna, Skeppsbron m. fl. samt några centralt belägna bigator.
Angående den tuktade stenens vidare utbredning efter denna tid, se
kartan pl. 18.
I)en äldre formen på en gatas tvärsektion kännetecknas af fördjupade
huggna rännstenar och rätvinkliga kantstenar samt en starkt kullrig körbana.
I den mån det underjordiska afloppssystemet fullbordades ocli
aflopps-vattnet däri nedfördes, blefvo anspråken på rymliga rännstenar mindre.
Yid alla nyläggningar från och mecl 1879 förändrades därför rännstenen till
en plant huggen sten, och kantstenen försågs med svagt bakåtlutande
framsida, hvarjämte körbanans kullrighet minskades, så att förhöjningen på
midten är, för tuktad sten, endast omkring 1/70 af körbanans bredd. Genom
dessa anordningar blef körbanan till hela sin bredd lika användbar, hvilket
särskildt för trånga trafikleder var af obestridlig nytta. För gångbanans
öfverkörning midt för inkörsportar lägges, där tunga lass ofta behöfva
passera, kantsten på ömse sidor af rännstenen ocli öfver denna en på
järnkrampor hvilande planka. Där öfverkörning mera sällan kommer i fråga, liar
på senare åren anlagts särskildt formade kantstenar, hvilka erbjuda en
afrundad framsida, som förmedlar öfvergången mellan kör- ocli gångbanorna
(se fig. 235).
All den tuktade och huggna stenen, som användes i gatorna, inköptes
till en början från enskilda tillverkare. Ar 1872 började staden tillverka
gatsten med egna arbetare, och sedan 1876 har all sten uteslutande erhållits
från stadens egna stenbrott belägna dels inom staden, dels på Svartsjölandet,
där ett granitberg af omkring 13 har i ägovidd inköptes år 1884 för ett pris
af 25,000 kronor. Den tuktade körbanestenen, som till formen närmar sig
den i England mest använda, äger en längd af 13—30 cm., bredd 10—11 cm.,
och ett djup af 19—21 cm. Rotändan afsmalnar med omkring 2 cm. på
bredden ocli 3 cm. på längden, för att möjliggöra stenarnas nedstötning.
Den hittills använda metoden för en körbanas beläggning med tuktad
sten är i korthet följande. Sedan den ursprungliga marken blifvit afjämnad
och, om så erfordras, förstärkt med en underbädd af grus eller småsten,
som tillpackas med ångvält, utbredes därpå ett stenfritt sandlager af
omkring 30 cm. tjocklek, hvari stenarna nedsättas i rader vinkelräta mot
gatans längdriktning. Härvid tillses, dels att stenarna i de olika raderna
bilda med hvarandra lämpliga förband, och dels att deras öfverytor bilda
ett gemensamt plan, som är koncentriskt med körbanans tillämnade, men
beläget 5 till 6 cm. öfver detta. När en viss areal blifvit satt, nedstötas
stenarna med en järnskodd »handdocka», vägande omkring 35 kg., som
skötes af en man på det sätt, att hvarje slag träffar blott en sten.
Ned-stötningen sker rad för rad, men i 3 ä 4 omgångar öfver liela ytan ocli
så, att för hvarje omgång alla stenarna nedpressas till samma djup. Under
fortgången af detta arbete öfversållas ytan med fint grus, som nedsopas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
