- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Andra delen /
332

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

332

STOCKHOLMS VATTENLEDNING.

vattenledningens tomt ocli 1890 en, n:r 8, inom den året förut inköpta
egendomen Sundsta. Beträffande arten af de 8 brunnarnas vatten, skall
längre fram, på tal om Arstavikens ocli vattenledningsvattnets beskaffenhet,
närmare ordas (se sid. 349). Deras byggnadssätt framgår af fig. 290, som
visar brunnen n:r 8.

Den del, som ligger under Mälarens lägsta vattenyta, är utförd af
gjutna järncylindrar, 1,8 m. i genomskärning, hvilka nedslagits medels hejare,
under det muddring verkställts inuti desamma. De hafva täta väggar, så
att vattnet intränger endast från bottnen. Försök att förse den undre delen
med sidohål för vattnets insläppande visade sig icke gynnsamma, emedan

291. Pumpverk vid Eriksdal.

lin sand eller lera inträngde genom hålen ocli uppgrundade brunnen.
Sanden utestänges numera därigenom, att i brunnscylinderns botten inlagts ett
upp- och nedvändt filter med finare sand ocli grus nederst, gröfre uppåt.
Den öfver lägsta vattenytan liggande delen af brunnen är murad af tegel
ocli granit eller stampad af beton. Dessa brunnar lämna en ganska afsevärd
del af det vatten, som uppfordras, och då temperaturen lios deras vatten,
i motsats till Årstavikens, är ganska jämn året om, bidraga de till att om
sommaren afkyla och om vintern uppvärma vattenledningsvattnet. De göra
härvidlag en god tjänst, särskildt genom att verka hämmande på isbildningen
i filterna och i rörnätet.

Vattenuppfordringen och filtreringen tillgå sålunda. Vattnet upphämtas
af sug- och lyftpumpar, dels från nyss omtalade brunnar, dels från
Årstaviken, till filterbäddarna. Genom sandlagret i dessa sjunker sedan vattnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/2/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free