- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Andra delen /
342

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

342

STOCKHOLMS VATTENLEDNING.

diafragma i den vidare ändan. Dessa maskiner arbeta synnerligen väl ocli
rentvätta sanden för en kostnad af omkring 1, i o kr per kbm. Under
sommaren 1896 hafva försök utförts med en ny vid Hamburgs vattenverk använd
sandtvättningsapparat, hvilken icke kräfver någon särskild motor, utan i
hvilken sandens rörelse frambringas af vattenledningstrycket meddelst s. k.
vattenstrålselevatorer. Dessa försök hafva gifvit goda resultat, men äro
ännu ej afslutade.

Vattenverkens drift liandhafves närmast af 2:dre ingeniören, en
öfver-maskinist, 7 undermaskinister samt nödigt antal eldare, förmän ocli arbetare.

Vattenreservoarerna.

De fyra reservoarerna, hvilka samtliga äro täckta, rymma:

den äldsta i Årstavikslunden, färdig 1861.............. 5,121 kbm.

» nyare i » » 1876 .............. 6,157 »

i Vanadislunden » 1879 .............. 5,121 »

i Stadshagen » 1895 .............. 4,012 »

Summa 20,411 kbm.

De båda förstnämndas högsta vattenyta ligger 56,9 0 m. öfver
sluss-tröskeln, de båcla senares respektive 50,4 7 och 50,4 8 m. öfver samma
noll-plan. Höjdskillnaden mellan de norra ocli södra reservoarernas vattenyta
motsvarar den ungefärliga tryckförlusten i rörnätet vid normal förbrukning.
Då förbrukningen på vägen är liten, kan emellertid tidtals uppstå högre
tryck vid dessa reservoarer, än som motsvarar deras högsta tillåtna
vattenyta, och vattnet skulle vid sådana tillfällen flöda öfver, om icke på
inlopps-rören funnos anbringade flottörventiler, hvilka afstänga tilloppet, då
behållaren är fylld. Samtliga reservoarer äro för ytterligare säkerhets skull
försedda med bräddafloppsrör. Elektriska vattenståndsmätare angifva vid
vattenverken eller i de vid reservoarerna befintliga vaktstugorna det i hvarje
ögonblick rådande vattenståndet.

De tre äldre reservoarerna äro i hufvudsak af samma typ (fig. 302).
De hafva ett vattendjup af 6 m. och äro till sin största del fristående öfver
berggrunden. Ytterst hafva de mäktiga granitmurar lagda i hydrauliskt
bruk. Invändigt äro uppförda murar af tegel, och i det sålunda uppkomna
mellanrummet är såsom tätningsmedel inlagd lerpuclclel. Bergbottnen är
vid de båda äldre tätad med lera, på hvilken utlagts ett tegelskift; vid
Vanadislundens reservoar liar bottnen belagts med cement. Täckningen
utgöres af tegelhvalf med därpå liggande gräsbesådd jordfyllning. Hvalfven
uppbäras af tegelpelare, hvilka i sin tur äro sammanbundna medelst ett
system af tegelhvalf. Den år 1876 fullbordade reservoaren i Arstalunden
betingade en kostnad af 339,620 kronor 77 öre och den i Vanadislunden
(fig. 301) ett belopp af 196,364 kronor 26 öre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/2/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free