Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355 STOCKHOLMS BELYSNINGS VERK.
1850, då beslutanderätten liade öfvergått till sockenstämmonämnden.
Belysningsfrågan hade nu hunnit så långt framåt, att nämnden samtidigt hade
att besluta öfver framställdt förslag att belysa stadens centrala församlingar
med gas. Två år tidigare hade nämligen några för gatubelysningens
ordnande intresserade personer på enskild väg tillkallat en fransk ingeniör,
Jules Danré, och lämnat honom i uppdrag att uppgöra förslag till ett gasverk
för de nämnda församlingarna. Med stöd af detta förslag beslutade
sockenstämmonämnden, efter att ha behandlat frågan under en lång följd af
sammanträden, att gasbelysning skulle införas i Stockholm, till en början i
Nikolai, Klara ocli Jakobs församlingar och sedermera med första möjliga
äfven i de öfriga församlingarna, i hvilka belysningen till dess skulle
verkställas med argandska lampor eller portativ gas. För belysningens
ordnande tillsatte nämnden en lyshållningsadministration, hvilkens första
åtgärder blefvo att utfärda inbjudning till aktieteckning i ett blifvande
gaslysningsbolag och att hänskjuta det uppgjorda gasverksförslaget till sakkunnig
granskning. Sedan aktiekapitalet i trots af åtskilliga motigheter blifvit
full-tecknadt ocli plan och kostnadsförslag till ett gasverk i större omfattning än
det förut tillämnade blifvit uppgjorda, upprättades mellan staden ocli bolaget
ett lyshållningskontrakt, som efter vidlyftiga underhandlingar mellan
administrationen och bolagets direktion slutligen undertecknades den 5 juli 1852.
Till gaslysningsaktiebolaget skulle enligt nämnda kontrakt
kostnadsfritt upplåtas en tjänlig, tillräcklig och vid hamn eller lastningsplats belägen
byggnadstomt för det blifvande gasverket. Den plats, som anvisades,
utgjordes af en genom sopafstjälpning i Klara sjö uppkommen utfyllning, som
tidtals stod under vatten, ocli var således allt utom tjänlig för ändamålet.
Men sedan gjorda försök att erhålla annan byggnadsplats visat sig fruktlösa,
återstod intet annat val än att medelst grundförbättringar, pålningar och
grusfyllningar göra den anvisade platsen användbar. Mot slutet af 1852
börjades därstädes de förberedande arbetena, ocli den 8 påföljande juni lades
grundstenen till gasverksanläggningen. Byggnadsarbetena ocli likaså
rörledningsarbetena i gatorna bedrefvos med största möjliga skyndsamhet; på
senhösten hade verket fortskridit så långt, att gastillverkningen kunde
begynna, och den 18 december 1853 tändes gasen första gången i Stockholm.
I januari året därpå var gasbelysningen införd i Klara, Jakobs och Nikolai
församlingar.
I de öfriga församlingarna ordnades gatubelysningen tills vidare så,
att de befintliga oljelyktorna, de s. k. vargögonen, efter hand utbyttes mot
argandska lyktor. Gasbelysningens beslutade utsträckning till dessa
församlingar blef däremot uppskjuten på jämförelsevis lång tid. Skälen härtill
voro af både teknisk och ekonomisk natur. Danré, åt hvilken gasverkets
anläggande var anförtrodt, liade påskyndat utförandet med hänsyn till en
åtagen förbindelse att inom viss tid begynna gastillverkningen, och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
