Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145 STOCKHOLMS BELYSNINGS VERK.
sätten för bränslets tillgodogörande använda i ännu fullständigare förrn.
Generatorugnarnas eldstäder äro förlagda utanför den egentliga ugnen,
hvarigenom större utrymme vunnits för retorter och regenerationskanaler
på samma gång eldstaden, generatorn, blifvit en själfständig del för sig,
hvilken kan slaggas och påeldas utan nämnvärd temperatursänkning i
ugnen. Generatorns nedre del upptages af en förvärmd vattencistern, i
hvilken primärluften uppvärmes ocli mättas med ånga, innan den framkommer
till den öfre delen, den egentliga eldstaden, där bränslegaserna genereras.
Ugnens nedre hälft, regeneratorn, består af skiftvis liggande
förvärmnings-kanaler för sekundärluften och afloppskanaler för förbränningsgaserna. Den
öfre hälften af ugnen inrymmer uteslutande retorter, ocli i denna mötas
generatorgaserna ocli den i regeneratorn upphettade sekundärluften. Den
fullständiga förbränningen är således förlagd till själfva retortrummet ocli
sker där med sådan liflighet, att endast obrännbara gaser återstå, hvadan
bränslet synnerligen väl tillgodogöres. Bränsleförbrukningen är vid båda
dessa ugnskonstruktioner nära lika: den utgör ungefär 15 % af vikten
förgasade kol ocli har i särskilda fall nedgått under 13 %.
Rågasens första renande sker genom afkylning och börjas redan i
retorternas stigrör, i hvilka en del tjära ocli sot afsätter sig. Ofvanpå ugnarna,
utefter deras framsida, finnes ett rörformigt, horisontelt förlag af
smidesjärnplåt, till ungefär hälften fylldt med tjära ocli försedt med ställbara
brädd-aflopp, så att tjärytan oberoende af tillflödet kan hållas vid konstant höjd.
Stigrören leda till detta förlag, »hydrauliken», ocli inmynna i dess öfre del
med s. k. dopprör, som sluta några centimeter under tjärytan. Den genom
stigrören ocli dopprören kommande gasen pressas af det tryck,
gasutvecklingen i retorterna alstrar, genom det öfver dopprörens underkanter befintliga
tjärlagret ocli befrias därvid från möjligen medföljande sot samt samlas
därefter ofvan ytan, i hydraulikens öfre del, för fortsatt afkylning.
Tjärspärr-ningen vid dopprören har dessutom till ändamål att hindra gas att återvända
eller luft att intränga genom stigrören under dragningar ocli laddningar, då
retortluckorna hållas öppna. I hydrauliken afsätter sig den största mängden
af rågasens föroreningar, i synnerhet tjära ocli ammoniakaliskt vatten, en
följd af att gasens afkylning därstädes är mycket hastig: gasens temperatur
i hydrauliken uppgår nämligen ej till 100° C., under det att den i retorterna
är 800°. Från hydraulikerna afledes gasen till ett gemensamt hufvudrör, i
hvilket den blir ytterligare afkyld under vägen till reningsapparaterna.
De första egentliga reningsapparaterna äro kylar ne eller
kondensatorerna, i hvilka gasen befrias från återstoden af kondenserbar tjära ocli det
mesta ammoniakvattnet. Den äldre sortens kylare, de s. k.
luftkoiidensa-torerna, bestå af två koncentriska, gjutna rör, mellan hvilka gasen ledes
fram ocli afkyles genom värmeutstrålningen från det yttre rörets utsida ocli
det inres insida, hvilken senare, när så fordras, äfven afkyles medelst strål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
