Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 STOCKHOLMS BELYSNINGS VERK.
det fortleddes till rörnätet ocli servisledningarna. För att minska
klock-trycket ocli afpassa förbrukningstrycket efter behofvet vid olika tider och
för skilda delar af staden, användas tryckregulatorer. På hvarje
liufvud-ledning till rörnätet är en sådan regulator anbringad. Tryckregulatorn
består af en i rörledningen insatt afspärrningskägla, som genom att lyftas eller
sänkas i en motsvarande öppning, genom hvilken gasen ledes fram, minskar
eller ökar genomloppsarean för gasen och därmed äfven trycket. Käglan
är fästad vid en i vatten omstjälpt klocka, som står i förbindelse med
ledningen efter regulatorn och sålunda påverkas af det tryck, regulatorn lämnar,
ocli reglerar detta; om trycket af någon anledning ändrar sig, lyftes eller
sänkes därigenom regulatorklockan ocli med denna afspärrningskäglan,
hvarvid trycket åter inställes till det bestämda. De afsiktligt förändringarna i
trycket åstadkommas genom att förändra regulatorklockans vikt, hvilket vid
de äldre regulatorkonstruktionerna sker med vikter, vid de nyare medelst
på- eller aftappning af vatten.
Kontrollen öfver så väl regulatorernas som exhaustrarnas rätta
manövrering underlättas medelst tryckregistreringsapparater. Dessa bestå af en
lättrörlig flottör, hvars höjdläge bestämmes af trycket i hufvudröret, ocli ett urverk,
som vrider en tillhörande rulle ett hvarf i dygnet. Flottören är fast förbunden
med ett pennstift, som stöder mot rullen och på ett kring denna fästadt,
graderadt papper angifver de tryckvariationer, som förekommit uncler dygnet.
Lysgasens beskaffenhet är beroende af många inverkande
omständigheter. Den utgör en blandning af åtskilliga gaser, i hvilken, efter skedd
rening, vätgas ingår med omkring 50 sumpgas med omkring 35
koloxid med 7 ä 8 tunga kolväten med 4 ä 5 %, kolsyra med 1/2 k 1 % ocli
kväfve med 2 à 3 %. På sammansättningen inverkar gifvetvis i första
rummet kolens naturliga beskaffenhet och likaså deras fuktighetsgrad, som är
bestämmande för mängden af den på lyskraften menligt inverkande kolsyran.
Men äfven destillationstemperaturen liar stort inflytande på
sammansättningen. Så erhålles exempelvis af en ocli samma kolsort vid liög
förgasnings-temperatur en större kvantitet gas med mindre lyskraft ocli vid relativt låg
temperatur en mindre mängd mera lysande gas, beroende därpå, att man i
ena fallet erhåller mera vätgas, sumpgas eller koloxid ocli i andra fallet
mera tunga kolväten. Mängden af de sistnämnda, som äro de egentligen
lysgifvande beståndsdelarna i gasen, kan ökas genom att jämte de vanliga
gaskolen använda en del cannelkol. Om och i livad mån en sådan tillsättning
bör ske, är uteslutande beroende af de olika kolsorternas pris, så vidt den
bestämda lyskraften ocli den yttre temperaturen ligga inom normala gränser.
Kondensationstemperaturen och äfven sättet för kondenseringen hafva
likaledes inflytande på gasens sammansättning, på så sätt, att en del kolväten,
som eljest bibehålla sig i gasform, vid låg temperatur förtätas ocli afsätta
sig i kondensatorerna. En alltför hastig kondensation har i viss mån samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
