Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369 STOCKHOLMS BELYSNINGS VERK.
Under gaslysningsaktiebolagets senare år inskränktes, såsom ofvan
sagts, byggnadsarbetena till det minsta möjliga. En naturlig följd häraf var,
att Stockholms stad i samband med öfvertagandet af gasverket måste vidtaga
omfattande utvidgningsarbeten för verkets ökande till den erforderliga
storleken. Redan året innan gasverket öfvergick i stadens ägo, påbörjades en
ny gasklockbyggnad, vid Sabbatsberg, ocli våren därpå vidtogo
utvidgningsarbetena inom verkets område. Genom dessa arbeten, som i det närmaste
voro färdiga hösten 1885, ökades det inlösta gasverket, Klaragasverlcet1, till
dubbla storleken.
Klaragasverkets redan förut knappa tomtområde togs genom dessa
utvidgningar så fullständigt i anspråk — oaktadt den nya klockbyggnaden
förlades till annan plats — att endast ett mycket inskränkt utrymme
återstod för kolupplag. Det blef därför nödvändigt att på annat liåll anskaffa
upplagsplats, ocli sedan en därtill lämplig tomt erhållits vid Värtahamnen,
anlades där kolgård ocli kollossningsapparat. Verkets hela kolbehof lossas
sedan dess därstädes och fraktas därifrån på järnväg till staden, direkt till
retortliusen eller till reservupplag inom verkets område. Kolgården
upptager en areal af omkring 13,000 kvm. Lossningsapparaten består af’ fyra
svängkranar med tillhörande ångpannor ocli dubbelcylindriga ångmaskiner,
flyttbara på spår utefter kajen, ocli en på nödig höjd öfver kolgården
uppförd transportbana med tillhörande spårsystem. Kolen upphämtas ur
fartygen i plåttunnor, som antingen direkt lossas på järnvägsvagnar för
transport till staden eller öfverflyttas till vagnar på transportbanans spår och
med dessa forslas till stjälpningsplatsen. Med denna lossningsapparat kan
lossas och inlastas i kolgården eller på järnvägsvagnar omkring 750 ton
stenkol per dag.
Med undantag för de två största gasklockorna äro för öfrigt samtliga
Klaragasverkets byggnader och apparater förlagda inom verkets område.
Retortliusen äro tre, af hvilka det äldsta inrymmer 40 ugnar med
tillsammans 275 retorter. Af dessa ugnar är ungefär hälften vanliga
rostugnar, de öfriga rostugnar med förvärmningskanaler för förbränningsluften;
två ugnar äro försöksvis anordnade för eldning med tjära. Det andra
retort-huset inrymmer 22 halfgeneratorugnar (system Hasse-Vacherot) med
tillsammans 132 retorter, det tredje innehåller 3 generatorugnar
(Miincliener-system) med 9 retorter hvardera. Retorternas laddning ocli dragning sker
för hand, laddningen med handskyfflar; försök hafva tidtals gjorts med
laddning medelst retortskopor, men utan nöjaktigt resultat.
1 Förklaring till beteckningarna å planen på motstående sida:
A. kolhus. B. kolupplag. C. retortlms. D. kondensat orlius. E. tjärcisterner. F.
scrubber. G. reningshus. H. regenerationshus. I. mätarhus. K. gasklockor, i. regulatorhus. 31.
ammoniaksaltfabrik. N. verkstäder. O. förrådshus. P. kontors- och bostadshus. Q. portvaktshus.
ß. kokskrossar. S. koksmagasin. T. ammoniaksaltmagasin. U. karbureringsrum. T’,
varmapparat-hus. X. uthus. Y. rörupplag.
Stockholm. II. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
