- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Andra delen /
373

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLMS BELYSNINGS YEE K.

373

med särskilda apparater för profning af större ljuskällor och ett kemiskt
laboratorium.

För biprodukterna och deras bearbetning finnas: ett kokskrossningshus
med 2 kokskrossar och tillhörande gasmotorer samt ett magasin för krossad
koks; ett tjärsepareringshus med tjärförvärmare ocli centrifug jämte
gasmotor; och en ammoniaksaltfabrik, inrymmande destillationsapparat,
förvärmare, syrkar ocli cisterner samt saltcentrifug med tillhörande gasmotor.

Inom Klaragasverket finnas för öfrigt mekaniska verkstäder med
tillhörande smedjor för verkets reparationer, för servisarbetena och för
rörledningsarbetena samt snickare-, bleckslagare-, målare- ocli
glasmästareverkstäder, mätarprofningsrum, förrådshus m. m.

I retort- och verkstadshusen äro för de olika arbetslagen inrättade
mat-, kläcl- och tvättrum.

Ar 1886 inköptes en till verket gränsande, i hörnet af Klarabergs- ocli
Munklägersgatorna belägen egendom, som inreddes till kontors- ocli
bostadshus ocli inrymmer styrelselokal, ingeniörs- och ritkontor,
kamrerare-ocli förrådskontor, bostadslägenheter och verkstadslokaler.

När tidpunkten för gasverkets ytterligare utvidgning var inne, väcktes
på allvar frågan om att anlägga ett nytt gasverk, sedan det visat sig, att en
utvidgning på Klaragasverket närgränsande tomter skulle uppgå till ungefär
samma kostnad ocli blifva vida mindre ändamålsenlig. Plats för det nya
gasverket erhölls i dåvarande Hjorthagen inom Kungl. Djurgården med
strand vid Lilla Värtan, hvarjämte besittningsrätten till lägenheterna
Marie-dal ocli Ropsten förvärfvades för vinnande af ökadt strandutrymme. Planen
till det nya verket, Värtagasverket, uppgjordes med hänsyn till så väl
Klaragasverkets framtida nedläggande som behofvet af utvidgning under de
närmaste 20 ä 25 åren, ocli densamma omfattar därför ett gasverk med en
till-verkningsförmåga af 240,000 kbm. per dygn. Deii nu utförda delen af detta
verk utgör en fjärdedel af det hela, med undantag för en del byggnader,
som äro afsedda för halfva anläggningen; verkets tillverkningsförmåga utgör
nu 60,000 kbm. per dygn. Byggnadsarbetena togo sin början den 1 april
1890 och fortgingo oafbrutet till hösten 1893, då anläggningen den 26
oktober började tagas i användning ocli den 6 påföljande november för första
gången tillförde staden gas.

Värtagasverkets ägoområde omfattar Hjorthagens norra del med
Husarbrobacken ocli Mariedal och utgör tillsammans 17 hektar.
Terrängför-hållandena hafva föranledt verkets förläggande i tre olika liöjdplan. Af dessa
ligger det nedersta, det vid Yärtastranden belägna hamnplanet, 2 meter
öfver medelvattenytan. Det egentliga byggnadsplanet ligger 4 meter högre
än detta ocli är uppdeladt i två hälfter medelst en 20 meter bred hufvud-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/2/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free