- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Andra delen /
379

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLMS BELYSNINGS YEE K.

379

inordnad kokslastningsbrygga med lutande ränna, till hvilken koksen forslas
i tippvagnar på utlagda spår.

Vattenbeliofvet tillgodoses från en i berget söder om verket byggd
betoncistern om 300 kbm:s rymd, afsedd att kunna anlitas äfven vid
eldfara. Dessutom står verket genom en 200-millimeters-ledning i förbindelse
med stadens vattenledning.

I hufvudgatan ocli vidare fram till Yärtans station är en normalspårig
järnväg anlagd i förbindelse med statsbanorna.

Till öfveringeniör vid gasverket antogs år 1878 Adolf Ahlsell, som
sedan år 1873 tjänstgjort därstädes såsom andre ingeniör. Då Stockholms
stad öfvertog gasverket, bibehölls Ahlsell i samma befattning ocli har med
biträde af ingeniören Inge Pettersson uppgjort förslagen till så väl
Klaragasverkets utvidgning som till Värtagasverket. Arkitekt för byggnaderna
vid Värtagasverket var Ferd. Boberg. Såsom arbetschef för utförandet
tjänstgjorde intill hösten 1893 ingeniören Arvid Knös ocli därefter löjtnanten
Pr. Enblom.

Gasrörnätet är utlagdt i alla stadens gator ocli öppna platser, med
undantag af några få gatudelar i de aflägsnaste utkanterna. Hufvudrörens
sammanlagda längd utgör för närvarande ungefär 21 nymil och rörens
tvär-mått växla mellan 75 och 915 mm.; endast ett fåtal, sedan gasbolagets tid
ännu icke omlagda ledningar liar mindre dimensioner än den förstnämnda.
Från Klaragasverket utgå till rörnätets olika delar fem liufvudledningar med
150 till 500 mm. diameter ocli till gasklockorna viel Norra bantorget och
Sabbatsberg två föreningsledningar 0111 400 ocli 760 mm. diameter. Från
Värtagasverket utgår en 915-nim. liufvudledning, som i Sturegatan är
förbunden med rörnätet och i Gustaf Adolfs torg inmynnar i detsamma.

Förbindelsen mellan rörnätet i stadens norra del ocli dess fortsättning
i de öfriga, af vattendrag skilda stadsdelarna utgöres af broledningar ocli
undervattensleclningar. Till staden leda tre hufvudrör i Norrbro och ett i
Vasabron. Två af de förstnämnda äro vanliga rörledningar om 150 ocli 300
min. diameter; åt det tredje, liksom äfven åt hufvudröret i Vasabron, liar af
utrymmesskäl måst gifvas rektangulär genomskärning, för det förra 300 x
400 mm. ocli för det senare 190 x 660 mm. Till Skeppsholmen leda två
hufvudrör om 100 ocli 150 mm. diameter, lagda i Skeppsholmsbron.
Gas-tillförseln till Södermalm sker genom två undervattensleclningar, hvardera
400 mm. i diameter, belägna i Mälaren, viel slussen. Till Kungsholmen
leda fyra unelervattensledningar, två 150 mm., som utgå direkt från
Klaragasverket, en 250 mm., nedlagd i närheten af Kungsbron, ocli en 300 mm.
vid Nya Kungsliolmsbron. Djurgården står i förbindelse med rörnätet genom
en vid den nya djurgårdsbron lagd undervattensledning af samma mått som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/2/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free