Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS BELYSNINGS YEE K.
389
som sedan jämföres med föregående afläsning. Skillnaden mellan de båda
afläsningarna utgör förbrukningen under tiden mellan dem ocli lägges till
grund för räkningsbeloppet. Räkning utställes emellertid i regel endast för
hvarje kvartal. Mätarens visarverk omställes aldrig, och en eventuel
fel-afläsning gifver sig således till känna vid följande afläsning. För mätarens
afläsande äro för närvarande 20 personer anställda och 18 för
räkningsbeloppens inkasserande.
Lysgasens salupris har gång efter annan undergått förändringar så väl
med hänsyn till tillverkningskostnaden som förbrukningsändamålet.
Priset för den till offentlig belysning använda gasen var under
gaslysningsaktiebolagets tid bestämdt till 4 riksdaler 24 skilling per 1,000
kubikfot, motsvarande 17,2 öre per kbm., för de inom den s. k. gasrayonen
befintliga lyktorna. Utom denna rayon betalades gatugaslysningen med 6
riksdaler för samma mått eller ungefär 23 öre per kbm. Sedan staden
öfvertog gasverket är priset 15 öre per kbm. för all gas till den vanliga offentliga
belysningen och 12 öre per kbm. för den gas, som användes till större
intensivbrännare med öfver 500-liters förbrukning per timme. I samtliga
dessa pris ingå kostnaderna för lyktornas och lyktt.il lbehörens skötsel och
underhåll samt lykttändarpersonalens aflöning.
Den till enskild belysning använda gasen kostade under
gaslysningsbolagets tre ä fyra första år 28,7 öre per kbm., mellan 1857 och 18(37 var
priset 27,3 öre ocli med ingången af år 1868 nedsattes det af bolaget
ytterligare till 24,9 öre per kbm. År 1873 måste priset åter höjas, i anseende till
stegring i kolprisen, ocli bibehölls sedermera under bolagets återstående tid
oförändradt vid 26,8 öre per kbm., på hvilket pris de största konsumenterna
erhöllo 7 % rabattafdrag. När, efter det att staden inlöst gasverket, de
erforderliga utvidgningsarbetena voro utförda, sänktes priset för den till
enskild belysning använda gasen till 20 öre ocli för den till kokning använda
till 15 öre per kbm., hvarjämte 5, 10, 15 ocli 20 % rabatter bestämdes för
förbrukning öfver 5,000, 10,000, 25,000 och 75,000 kbm. årligen. År 1888
borttogs den s. k. mätarhyran, en till omkring 10 % af gasmätarens värcle
uppgående afgift, som de enskilda gasförbrukarne dittills erlagt i årlig liyra
för mätaren.
Med juli månads ingång 1889 bestämdes priset för den till motorer
använda lysgasen till 10 öre per kbm. Den 1 oktober 1892 infördes de
öfriga nu gällande lysgasprisen: 16 öre per kbm. för belysningsgas och 12
öre per kbm. för kokgas, med förut nämnda rabattafdrag.
Den kvantitet kol, som åtgår för gastillverkningen, utgör för närvarande
ungefär 63,000 ton per år. Af dessa äro endast något öfver 1,000 ton
cannel-kol, de öfriga vanliga gaskol. Utom den gasmängd, denna kolkvantitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
