Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409 STOCKHOLMS BRANDVÄSEN.
På kungl. maj:ts befallning påbjöds 1698, att livar ocli en husherre,
husvärd ocli hushållare, som antingen i sitt eget eller annans lius ocli gård
bor, skulle hafva en god ocli färdig så med stång tillreds stående, full med
rent vatten, för att genast frambäras till elden, allt vid böter af 6 daler
silfvermynt samt sedan dubbelt för livar gång. Böterna tillföllo angifvaren
ensam, på det desto flitigare uppsikt därmed skulle hafvas. Af gemene
man fick ingen komma till vådeld tomhändt, utan skulle han hafva ett fullt
ämbar vatten eller någon till släckande tjänlig redskap.
Att för efterlefnaden af gifna föreskrifter ofta behöfdes påminnelser
framgår af åtskilliga publikationer i början af 1700-talet. Särskildt åtvarnas
drängar vid böter af 40 mark silfvermynt att komma till vådeld utan kärra
och vattentunna, »då händt att åtskilliga drängar kommit tomhändta i fullt
språng ridande ».
Såsom en första frukt af kungl, politie- och brandkommissionens
verksamhet1 utkom den 18 december 1728, i afvaktan på den under utarbetning
varande nya brandordningen, ett af kungl, maj :t fastställdt förnyadt
interims-reglemente, hvars första punkt hade följande lydelse: »eho det vara må, som
på något ställe i ett lius förmärker ovanlig rök eller os, gnistor, lysande
eller annat tecken till eldfara, densamme skall det genast folket i huset,
helst husbonde och matmoder, tillkännagifva, att därefter strax kan ses och
olyckan efter omständigheterna förekommas. Den det försummar ocli eld
uppkommer, plikte med böter, fängelse vid vatten ocli bröd, spö- eller
risslitande efter sakens beskaffenhet.» Om eldens tillkännagifvande stadgas
vidare, att grannarne skola väckas genom anskri samt starkt klappande på
portar och luckor, att dessa i sin ordning skola ropa den ene till den andre,
att elden är lös, samt afsända bud till vakt och tornväktare. Alla vakter i
hela staden skulle utsända så många trumslagare, som funnos att tillgå, ocli
äfven de trumslagare, som icke voro på vakt, skulle utgå ocli låta liöra
brand-trumman. Amiralitetet anbefalldes att 0111 natten eller under mörker skjuta
med svåra stycken, och slutligen skulle, då oaktadt allt detta larmande kunde
befaras, att de, som vid elden liade att befalla, sofvo så hårdt, att de intet
hörde, alla underbetjänte hasta till sina tilldelte förmän och om elden göra
berättelse.
Anmärkningsvärdt är, att först från denna tid militärens användande
för eldsläckning synes hafva kunnat med visshet påräknas. Åtminstone
förekomma nu för första gången bestämda stadganden härom. Sålunda skulle
icke allenast kungsvakten utan äfven alla tre torgvakterna i staden och på
malmarna samt artillerivakten på Ladugårdslandet vid första anskri utrycka
med under egna lås ocli nycklar förvarad brandredskap; artilleriet skulle
bland annat medföra sprängkistor.
1 Jfr Del. I sid. 204.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
