Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETAREFÖRHALLANDEN.
63
uttalat sin opinion till förmån för allmän rösträtt, fullständig religionsfrihet,
kostnadsfri undervisning m. m. Den har inlämnat en skrifvelse till
myndigheterna angående skattuppbördens fördelande på flere terminer, något
som ju också blifvit en verklighet i Stockholm. Den har särskildt deltagit
i rösträttsarbetet. Ocli vidare har den upprättat talrika filialer i landsorten
samt bildat mellan alla Sveriges typografer en sammanslutning, hvilken den
1 januari 1887 konstituerade sig som ett helt, benämndt »Svenska
typografförbundet» med egen tidning ocli hufvudsäte i Stockholm.
Men dessutom liar denna förening i rent ekonomiskt intresse arbetat
för och slutligen delvis genomfört den s. k. tariff-frågan, hvarigenom mellan
arbetsgifvare och arbetare öfverenskommelse träffats angående ett visst
normalpris för typografarbete gällande vid svenska tryckerier.
Ehuru detta förbund kan synas alldeles stå utanför den rörelse, hvilken
kallas för den egentliga fackföreningsrörelsen, ser man alltså äfven här, huru
sträfvan att förbättra arbetarnes ekonomiska ställning, särskildt genom att
träffa formliga aftal med arbetsgifvarne, gjort sig gällande. Denna sträfvan
— att inverka genom att få till stånd aftal med arbetsgifvarne, i nödfall
äfven genom yttre tvång — har tagit sig ännu tydligare uttryck i hela den
öfriga fackföreningsrörelsen.
Man kan helt enkelt säga, att fackföreningarna bildades den dag, då
hos arbetarne mognade insikten om den makt, hvilken ligger i deras
betydande numerär. I en sammanslutning sådan som den nuvarande
arbetareklassens ligger en tillämpning af den bekanta fabeln om käpparna. Skilda
åt kan hvarje särskild käpp med lätthet brytas; sammanbundna i en knippa
äro de omöjliga att bryta, äfven för den starkaste man. Det har emellertid
icke varit lätt att åstadkomma den känsla af solidaritet ocli gemensamhet i
intressen, hvilken för närvarande skapat ett lielt nät af föreningar, utgrenande
sig öfver hela vårt land. Det liar behöfts en ytterst energisk agitation,
kraftig inverkan från arbetarepressens sida ocli — låtom oss erkänna det
-ett anmärkningsvärdt socialt tryck för att åstadkomma allt detta. Ty vi böra
erinra oss, att den sammanslutning, som här afses, icke är af enbart fredlig
natur. Den utgör en bestämdt formulerad förening för att hålla samman
under goda ocli onda dagar, och hvad som liär är af största vikt att erinra
om är, att medlemskapet i en fackförening medför den bestämda
förpliktelsen att deltaga i den arbetsinställelse, som af fackföreningen kan beslutas.
Det är arbetarnes sträfvan att, genom sammanslutning förbättra sin
ställning, som leclt till dessa föreningars bildande, och denna organisationsform
har nu utbredt sig till hela landet. Stockholm är hufvudorten för dessa
föreningar, och där finnes hufvudsätet för respektive styrelser. Men genom
filialer och en ordnad organisation verka dessa föreningar öfver liela landet
ocli stå delvis äfven i förbindelse med utlandet. Dylika föreningar, som ej
äro begränsade till Stockholm, kallas »fackförbund». Jag anför här nedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
