Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
ARBETAREFÖRHALLANDEN. 66
Typografiska agitationsklubben.................... 36.
Vadd-, spinneri- ocli väfveriarbetareförbundet........... —
Yagnmakeriarbetarefackföreningen.................. 26.
Varfs- och skeppstimmermansfackföreningen........... 52.
Vedarbetareföreningen.......................... —
Västra järnarbetarefackföreningen.................. 83.
Yllearbetareförbundet.......................... —
Akeriarbetarnes fackförening..................... —
Utom dessa fackföreningar, tillhörande det socialdemokratiska partiet,
existera ännn ett tjugutal fackföreningar, hvilka hållit sig på bestämdt
afstånd från socialisterna. De mest betydande bland dessa äro
typografernas ocli bokbindarnes föreningar.
Dessa fackföreningar hafva nu till syfte att förbättra arbetarnes
ställning i ekonomiskt afseende, ocli de förfoga tillsammans öfver icke
obetydliga penningemedel, sammanbragta genom arbetarnes egen försorg.
Upphofvet till dessa föreningar gafs af f. d. metallarbetaren, sedermera
riksdagsmannen Johannes Svensson, hvilken med ifver verkade för den idén, att
arbetarne genom sammanslutning skulle söka värna om sina egna intressen,
och saken diskuterades första gången på ett möte år 1881. Frukten af
detta var, att man tillsatte en kommitté för att behandla frågan, ocli
därefter skedde upprop till de särskilda yrkenas representanter att
sammansluta sig i det angifna syftet. Så bildades år 1882 den första egentliga
fackföreningen, hvilken var träarbetareföreningen. Och redan 1883 kunde
sammanslutningen ske till fackföreningarnas centralkommitté.
På grund af praktiska svårigheter vid att ordna det hela lyckades man
dock icke att ena sig om några bestämda former för denna centralkommittés
verksamhet, utan de olika föreningarna arbetade som förut hvar för sig med
särskilda stadgar. Ar 1886 sprängdes clen nyss erhållna sammanslutningen
genom svårigheten för socialister ocli icke-socialister att arbeta tillsammans.
Denna oförenligliet uppenbarade sig, när clen första skandinaviska
fack-föreningskongressen hölls i Göteborg. Den hufvudresolution, som då
fattades, var af socialistisk natur, och detta vållade splittringen. Sedermera
hafva dylika kongresser hållits 1888 i Köpenhamn, 1890 i Kristiania och
1892 i Malmö. Men i dessa hafva endast socialistiska föreningar deltagit.
Socialisterna höllo samman på sitt håll och uppgingo år 1889 i den
socialdemokratiska organisationen.
Hela utvecklingen af arbetarerörelsen sedan denna tid visar en serie
konflikter mellan de socialistiska ocli de icke-socialistiska elementen bland
arbetarne, om också de skarpaste clivergenserna på sista åren visat
benägenhet att lägga sig. En föreningsdag hafva arbetarne nu i första maj, hvars
demonstrationer sedan 1890 tagit stora dimensioner. Ledningen vid dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
