- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen /
95

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

95 BANKVÄSENDET.



fastmer vara en fond till allmänhetens säkerhet — utan på förmedling
mellan en långifvande och en låntagande allmänhet. Hithörande siffror torde
vara de, som bäst visa i hvilken riktning ocli i hvilken hög grad
utvecklingen pågår. Jämför man t. ex. bankrapporten för 3% 1896 med
motsvarande rapporter för 1891 ocli 1886, så finner man, att samtliga bankernas
låneräkningar (d. v. s. deras skulder med fråndrag af grundfond, reservfond
ocli dispositionsfond) nämnda dagar utgjorde år 1886 kr. 487.7 millioner,
år 1891 kr. 550 millioner och år 1896 kr. 666.4 millioner. Den ökning,
hvilken sålunda framträder, är icke alldeles proportionerlig för de båda
femårsperioderna, utan visar en stegring för den senare från omkring 15
procent till omkring 21 procent.

Ser man på allmänhetens direkta insättningar å upp- ocli afskrifnings-,
depositions-, löpande ocli sparkasseräkning, torde betydelsen af det moderna
bankväsendets förmedlingsverksamhet klarligen framstå. Denna bankernas
inlåning, som 1871 rörde sig med en siffra af omkring 100 millioner, liade
tjugu år senare stigit till 370.3 millioner ocli visade den 30 april 1896 en
siffra af 434.4 millioner kronor.

Hvad nu beträffar de räntesatser, genom hvilka man söker reglera
tilloppet till penninginstituten af allmänhetens kapitaler, hafva dessa under
de sista tjugufem åren visserligen varit underkastade växlingar, men dessa
växlingar kunna i jämförelse med tidigare perioder icke anses hafva varit
ovanligt stora. Så har viel de ledande bankerna upp- och afskrifningsräntan
rört sig mellan 1 V2 och 3 procent, högsta depositionsräntan mellan 3 och 5
procent samt diskontot för tre månaders växlar mellan 31/2 ocli 6 procent.
Särskildt åren 1895 ocli 1896 hafva utmärkts af billiga ränteförhållanden.

De inlåningsräkningar, som bankerna erbjnda allmänheten, äro
upp-ocli afskrifnings-, depositions-, löpande ocli sparkasseräkning.
Utlånings-formerna äro lån på viss tid eller på uppsägning samt diskontering af
växlar, äfvensom kassakreditiver. Af inlåningsräkningarna är löpande räkning
till sin natur en sammanställning af kassakreditiv samt upp- och
afskrifnings-räkning, samt sparkasseräkning en depositionsräkning, afsedd för det mindre
kapitalet och i allmänhet så ordnad, att viel urtagningar å räkningen belopp
understigande 100 kronor tillhandahållas vid anfordran, dock att icke mer
än 500 kronor få på en månad uttagas, hvaremot större belopp än 100
kronor utbetalas först tre månader efter uppsägning. Den ränta, som
godt-göres på detta slags räkning, utgör en medeldepositionsränta.

De svenska bankerna stå, enligt framstående utländska fackmäns utsago,
på en verkligt hög ståndpunkt af bankteknisk utveckling, fullt jämförlig med ocli
i flera afseenden öfverträffande hvad de stora kulturländerna i sådant afseende
kunna uppvisa. Från skilda liåll i utlandet äro naturligen de olika typerna
ursprungligen tagna, men man liar vetat att med goel urskillning välja hvad
som lämpat sig för våra förhållanden och här sedan vidare utvecklat detta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/3/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free