Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
FÖRSÄKRINGSVÄSENDET.
En ytterligare inskränkning af försäkringens begrepp torde emellertid
vara på sin plats. Det måste nämligen anses såsom något väsentligt för all
försäkringsverksamhet, att den söker vinna sitt afsedda ändamål genom
sammanförandet af ett större antal liknande fall eller »risker». De i äldre
tider, före det egentliga försäkringsväsendets uppkomst, icke sällsynta
privat-aftal, genom hvilka t. ex. den ekonomiska risken af sjötransport af varor,
mot en viss ersättning, öfverflyttades från fartygets eller varornas ägare på
annan person (t. ex. genom lån), voro i grund ocli botten ett med spel nära
besläktadt slag af spekulation. Dock måste erkännas, att försäkringsväsendet
både har till vissa delar historiskt utvecklat sig ur sådana privataftal och i
många fall ännu faktiskt liar icke så litet af spel i sig — det sistnämnda
när de af en försäkringsgifvare öfvertagna likartade riskernas antal är ringa,
hvaremot ju större antalet är af de sammanförda likartade riskerna, desto
fullständigare upphäfves »tillfälligheternas» inflytande på
försäkringsföretagets ekonomiska resultat.
Med den begreppsbestämning, som nu blifvit antydd, skulle
försäkringsväsendet kunna omfatta äfven sådana inrättningar som t. ex. sjuk- och
begrafningskassor, pensionskassor, ränte- och kapitalförsäkringsanstalter m. fl.,
för så vidt dessa icke äro rena välgörenhetsinrättningar, utan åtminstone
till väsentlig del genom periodiska afgifter af sina medlemmar eller
»delägare» erhålla de medel, som i bestämda fall skola utbetalas såsom
sjuk-eller begrafningshjälp, lifränta o. s. v. I det följande liar dock uteslutande
eller företrädesvis tagits hänsyn till sådana försäkringsanstalter, som
antingen äro rena affärsföretag eller — 0111 än »ömsesidiga» — likväl ungefär
på samma sätt som aktiebolagen använda agenter, annonser o. dyl. för att
utvidga sin verksamhet. Och äfven med denna betydliga inskränkning af
ämnets omfång, skulle det icke vara möjligt att på de få sidor, som enligt
planen för denna publikation anslagits åt försäkringsväsendet i Stockholm,
lämna en något så när fullständig, om än kortfattad skildring af detsammas
uppkomst, utveckling och nuvarande ståndpunkt. Blott några få, mera
framträdande drag ur denna utvecklings historia kunna här finna plats.
‡
Frånsedt det nyss antydda slags försäkringar, som redan långt tidigare
praktiserades i talrika gillen ocli skrån, var i Stockholm, liksom på nästan
alla betydligare platser med afsevärcla handels- och sjöfartsintressen,
försäkring mot ekonomisk skacla af haverier och skeppsbrott den försäkringsgren,
som först kom till utveckling. I inledningen till 1607 års sjölag nämnes
uttryckligen bland de »nyttiga påfund», som nödvändiggjort denna nya lag,
Bodmerier och Försäkringar», och själfva lagen innehåller en
»Försäkrings-Balk , indelad i 18 korta kapitel. I kap. 3 om »Försäkrings Plikt» heter
det bl. a.: »Så många et försäkringsbref underskrifva, de räknas lika i vinst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
