Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19(3
POSTVÄSENDET.
för Oluff Jönsson att resa omkring landet ocli förordna Posterne». Från
sistnämnda dag är det, som svenska postverket daterar sin begynnelse.
Det var för öfrigt, efter tidens sed, tämligen stränga bestämmelser,
denna förordning »om Post-Boden» inneliöll. Så stadgades däri, bland annat,
att på hvarje sträcka af 2 högst 3 mil skulle utses en edsvuren bonde
eller postiljon, helst den som kunde läsa ocli skrifva, hvilken skulle hafva
två drängar sig till hjälp, och så snart lian hörde den ankommande posten
blåsa i posthornet, borde han genast annamma brefven af honom ocli
därmed igenom natt ocli dag vidare fortlöpa; ocli skulle den fortlöpande
postdrängen bestås två timmar på hvar mil att 1 öpa, vid äfventyr, om denna
tidsfrist öfverträddes, att straffas med afsättning ocli 8 dagars fängelse vid
vatten och bröd. För obehörigt uppehåll å ställe invid postvägen utgjorde
straffet fyra veckors fängelse vid vatten ocli bröd. Naturligtvis motsvarades
postböndernas skyldigheter af vissa rättigheter, hvilka efter hand
utvecklades till frihet från utskrifning, gästning ocli skjutsning samt från
dagsverken. Denna institution med postbönder ocli posthemman liar för öfrigt
i sina hufvuddrag ägt bestånd inom det svenska postverket ända till
utgången af 1873.
Från den gamla förordningen om »Post-Boden» är äfven att anteckna,
hurusom, enligt densamma, i hvarje stad skulle utses en edsvuren person,
som kunde läsa ocli skrifva, till hvilken man kunde aflämna brefven, hvilka
han skulle under ett kuvert (copert) eller knippa vidare fortskicka. Dessa
postförvaltare, hvilka såsom ersättning för bestyret frikallades från
kontri-bution och borgerlig tunga samt fingo behålla de inflytande brefpenningarna,
fingo särskildt aflägga ed att ej uppehålla posterna öfver en half timma.
I en senare, den 2 januari 1643, af förmyndareregeringen utfärdad
»General Riksens Postordning» meddelades närmare föreskrifter, liuru med
posterna och postförsändelserna skulle förhållas. Ur denna postordning må
framhållas bestämmelsen, att i Stockholm skulle residera en postmästare
såsom chef för verket, under hvilken postförvaltarne skulle lyda i alla
städer, dit postbuden skulle löpa. De bref, man önskade få befordrade från
Stockholm, borde vara inlämnade i posthuset innan kl. 6 på aftonen och
betalas enligt särskildt fastställd taxa.
När den ofvannämnde Anders Wechell vid postverkets inrättande
ställdes i spetsen för postinrättningen, tillerkändes honom rätt att åtnjuta de
vid Stockholms postkontor inflytande postpenningarna. Efter lians inom
kort inträffade död öfvertogs befattningen under några år af hans änka
under titel af rikspostmästarinna. Från den 1 januari 1643 finna vi en
Johan Beijer i spetsen för postverket. Denne måste år 1654 lämna
befattningen för riksrådet Wilhelm Taube, som af drottning Kristina utnämndes
till generalrikspostmästare, jämväl med rätt att tillgodonjuta brefpenningarna
vid postkontoret i Stockholm. Taube innehade, med ett par års afbrott,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
