Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XL.
TELEGRAF
AF
KNUT ERICSSON,
För liundra år sedan, eller närmare bestämdt 1794, ägxle den första
telegraferingen rum från Stockholm. Detta var visserligen ej genom
nutidens elektriska trådar, som kunna befordra ända till hundratals ord i
minuten, utan det gällde ett försök med den af presidenten Edelcrantz
konstruerade optiska telegrafen, och linien sträckte sig ej längre än till
Drottningholm. Men försöket utföll till sådan belåtenhet, att telegraflinier
kort därpå anordnades till Vaxholms och Fredriksborgs fästningar samt ett
par år efteråt till Grisslehamn ocli öfver Ålands haf till Ekerö. Under
kriget 1808—1809 byggdes från Stockholm ytterligare telegraflinier till Gefle
samt till Sandhamn ocli Landsort.
Den i Sverige begagnade optiska telegrafen har för oss särskildt
intresse, då den är uppfunnen i Stockholm och liär för första gången kom
i praktiskt bruk. Att den äfven hade ett, på sin tid, högt värde framgår
däraf, att densamma, i konkurrensen med Chappes telegraf, erhöll
användning i England, där man dock till en början gjorde några mindre lyckade
förändringar, men sedan fullkomligt öfvergick till Edelcrantz’ konstruktion.
Signalapparaten består af 10 luckor, af hvilka 9 voro ordnade i 3
rader med 3 luckor i hvarje och den 10:e placerad öfver dem. Hvarje lucka
kunde genom manövrering från det under signalapparaten varande
observations- ocli telegraferingsrummet vridas så, att den blef synlig för närliggande
stationer. Naturligtvis måste man alltid hafva fri utsikt stationerna emellan,
men då kunde dessa förläggas på ett afstånd af ända till 2 ä 3 mil från
hvarandra. Nödiga kikare ingingo gifvetvis i utrustningen. Genom luckornas
vridning markerades siffertal, som hänvisade till viss sida ocli rad i en
uppgjord signalbok. På så sätt kunde man genom 2 siffersignaler utmärka
hvilken som helst af signalbokens stafvelse!’, ord eller hela meningar, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
