- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen /
207

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TELEGRAF.

207

redan 1878, men synas ej liafva fått den användning de utan tvifvel förtjäna.
Oaktadt befordringsafgiften för ett 10-ordigt lokaltelegram numera endast är
25 öre — hälften af den för vanliga telegram — har inom Stockholm under
1896 befordrats endast 4,364 sådana. Naturligt är, att den stora utveckling
telefonväsendet tagit i liög grad bidragit härtill, men allmänheten synes ej
heller hafva blifvit fullt förtrogen med dessa telegram, hvilka på samma
sätt som vanliga telegram kunna intelefoneras till liufvudstationen.

Telegrafledningarna inom Stockholm framfördes till en början öfver
hustaken ungefär på. samma sätt som telefonledningar, och ännu finnas flera
sådana linier till filialstationerna i olika trakter af staden.

Dessa trådar äro naturligtvis utsatta för samma talrika anledningar till
fel som öfriga luftledningar inom stadsområdet, och därför har äfven tidigt
den sträfvan gjort sig gällande att söka framdraga telegrafledningarna på
ett mera betryggande sätt.

Yid stambanans byggande norr ut genom Stockholm flyttades äfven,
1863, de norra ledningarna till en stolplinie i banans riktning. Såsom
motiv för denna flyttning anfördes redan nu, utom förutnämnda osäkerhet
mot fel, »svårigheten att öfver hustaken å Norrmalm i hufvudstaden
upplägga flera ledningar än de därstädes förut uppsatta».

I samband med anordnandet af stationen vid Skeppsbron
fram-drogos telegrafledningarna genom staden till stor del i kablar. Sålunda
nedlades för de norra linierna 3 st. 7-trådiga guttaperkaisolerade ocli
järnbeklädda kablar i Slottsbacken, Storkyrkobrinken, Riddarhustorget ocli
Riddarhusgränd, hvarifrån vattenkablar i Norrström framgå till Tegelbacken
ocli järnvägens område, hvarå ledningarna fortsätta norr ut på stolpar. At
söder nedlades samma antal liknande kablar från telegrafhuset tvärs genom
Skeppsbron till sjön, där kablarna följa kajen, gå öster om slussen och
fiskarhamnen för att därefter i marken fortsätta till södra järnvägstunnelns
norra mynning. Genom tunneln fortgå ledningarna äfvenledes i kablar till
södra mynningen, där stolplinien utefter järnvägen vidtager.

För undersökning af dessa kablar blefvo brunnar af gjutjärn insatta
vid nordvästra hörnet af Storkyrkan, vid slutet af Riddarhusgränd, vid
Fiskargången samt norra mynningen af järnvägstunneln. Sedermera hafva
dock dessa brunnar, såsom varande mindre behöfliga vid de nyare
undersökningsmetoderna, blifvit borttagna.

Med den omfattning de underjordiska telefonledningarna numera tagit,
torde det äfven vara att förutse, att inom ej alltför lång tid
lednings-trummorna härför få den utsträckning, att de äfven kunna lämna en trygg
plats för telegrafledningarna inom hufvudstaden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/3/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free