Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRLUSTELSER. M. M.
267
svenska. De utländska komedianter, som under nästan hela 1600-talet
gifvit föreställningar här, sågo sig undanträngda af inhemska, och
allmänheten, som naturligtvis icke förstod mycket af all den tyska, holländska
och italienska, som då i lång tid låtit höra sig från stockholmsscenen,
lyssnade med välbehag till sitt eget språk.
Det af uppsalastudenter bildade inhemska skådespelaresällskapet bestod
af unge män, hvilka sedan till större delen gjorde sig kända i »vackra
tjänster» och »hederliga ämbeten». Till dem öfverlämnades den på
Slottsbacken belägna, af holländaren Johan Baptists trupp år 1667 invigda
»kongliga skådeplats», som i början benämndes Lejonkulan och därefter kallades
nya Bollhuset. Truppen skall dock sedan ha uppträdt i gamla Bollhuset
(n. v. Finska kyrkan). Den höll dock ej tillsamman längre än till 1691,
då livar och en af medlemmarne ville »söka sin lyckas vidare befordran».
Fältet var således åter öfverlämnadt åt utländska skådespelare, och
dessa tyckas i allmänhet ha varit dåligt utrustade både hvad spellistan
och utförandet angår. Men på öfverintendenten Nikodemus Tessins
föranstaltande träffades då öfverenskommelse med en i Metz uppträdande
fransk trupp att gifva föreställningar i Stockholm, och skulle truppen
af-lönas med 18,000 livrés om året för att spela, på slottet två gånger i veckan,
men för öfrigt för egen räkning få gifva föreställningar på Bollhuset.
Efter gamla slottets brand liade en teater inredts i Kungshuset på
Riddarholmen, ocli där gaf det nämnda franska sällskapet under Claude de
Rosidors ledning sin första föreställning 1699, då Regnards lustspel »Le
Joueur» uppfördes.
Ar 1700 flyttade denna franska trupp till Bollhuset, men omfattades
icke af allmänheten med synnerligt deltagande och liade ej heller från
hofvet någon uppmuntran. Efter åtskilligt krångel inom truppen
entledigades den, ocli några år därefter liade man här åter ett tyskt sällskap, hvilket
tyckes till ocli med lia börjat anlägga en egen teater vid Skeppsbron, något
som väckte oro lios presterskapet, hvarför byggnadsföretaget afstannade.
Sedan uppträdde här än tyska, än franska trupper, de senare under
ledning af kungl, dansmästaren Lande, »directeur de 1’entreprise». Men ej
blott den stora allmänheten, hvilken begripit föga eller intet af de på
scenen talade främmande tungomålen, utan äfven de högre klasserna ocli
finsmakarne inom konsten längtade att åter få höra sitt eget modersmål,
och detta så mycket mera som språkkunniga personer alltmera öfversatte
ocli bearbetade utländska teaterstycken. Carl Gyllenborg, Anders Nicander
ocli Magnus Lagerström voro mycket sysselsatta med sådana litterära
arbeten. Men det fanns numera icke någon som kunde spela dessa
bearbetningar och öfversättningar, förrän unge friherre Anders Johan von Höpken
tog saken om hand. Han hade under mycket unga år gjort en vidlyftig
utländsk resa ocli i fyra år haft tillfälle att studera förhållandena i Europas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
