- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen /
273

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRLUSTELSER M. M.

273

Bollhusets hufvudsida liade en längd af blott 100 fot, och byggnadens
bredd var endast 40 fot samt höjden 28. Det nya operahusets fasad åt
Gustaf Adolfs torg mätte år 1782 i längd 210 fot; bredden var 150 och
höjden 57 fot. Arkitekturen var ren och ädel, om ock något spak, kan
man säga, men jämte det af prinsessan Sofia Albertina efter E. Palmstedts
ritning och i öfverensstämmelse med operahuset sedan ombyggda gamla
Torstensonska palatset på andra sidan torget bildade det ett helt af ganska
god verkan.

Sådant detta operahus visade sig i sitt yttre vid fullbordandet 1782
förblef det hufvudsakligen i öfver hundra år, ända till dess det i sin
ordning fick vika för en nyare byggnad. Den enda förändringen i det yttre
var att under åren 1846—49 gjordes en tillbyggnad å husets östra sida för
att bereda större utrymme åt åtskilliga nödvändiga lokaler. Det inre var
däremot under den tiden underkastadt många förändringar.

Då operahuset den 30 september 1782 invigdes, hade teatersalongen
fyra logerader, af hvilka de tre öfre utgjordes af 19 loger hvardera, men
första raden af blott 12 för allmänheten och den stora kungliga logen, som
upptog större delen af fonden. Logerna uppburos ocli skildes af konsoler
och första raden hvilade på sex pilastrar. Nederst fanns den stora liofiogen,
tre bänkrader amfiteater ocli stående parterr, med beräknadt utrymme för
tre hundra personer, samt den s. k. »parterre noble».

Scenen var 80 fot lång från rampen till yttersta fonden samt 36 fot
bred vid avantscenen. Dess byggmästare var maskinisten, direktör Johan
Sclief, hvilken också sedan uppgjorde planen till Dramatiska teatern i
Arsenalen.

Då den nya teatern invigdes, gafs operan »Coro ocli Alonzo» med text
af G. G. Adlerbeth och musik af J. G. Naumann, som af Gustaf III
in-förskrifvits hit endast för att komponera musikverk för den svenska
operainrättningen ocli leda dessas inöfning. Balletten var uppsatt af L. Gallodier,
en fransk ballettmästare, som inkallats hit med den franska trupp, hvilken
1753 ankom till Stockholm.

*



Ett par och trettio år därefter vidtogos stora förändringar i
operasalongen. En femte rad tillbyggdes. Stående parterr förvandlades till
större delen till sittande. En liten del, närmast orkestern, förblef dock
stående ända till 1832. Öfversta delen af gamla stående parterr ändrades
till amfiteater. Yid olika tillfällen gjordes nya ändringar i salongen och
än funnos öfre ocli nedre amfiteater, än amfiteater och parkett, än öfre
ocli nedre parkett. Logeradernas inredning undergick också förändringar.
Kungliga logen inskränktes, liofiogen borttogs, ocli redan 1815 hade de
åskådarbänkar, som stodo på scenen under första radens avantscener eller

Stockholm. III. 18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/3/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free