- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen /
296

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296

FÖRLUSTELSER M. M. 296

mästare, fyrtioåtta ordinarie ocli elfva extra liofkapellister samt en
ordningsman ocli en ordonnans. Balletten utgjordes af en ballettmästare, tre
première- ocli fyra sekunddansöser, fjorton figurantskor, en repetitör och en
ordonnans. Under samma spelår bestod kören af kormästare, tjugufyra
korsångare, tjugutre korsångerskor, en ordningsman och bibliotekarie samt
en ordonnans. Ballettelevskolan förestods af en lärare ocli biträddes af
en påkläderska samt hade sexton elever.

Yid tekniska afdelningen ocli för materielen fanns en förvaltare för
materialförrådet och en dylik för attributförrådet, en attributmålare, en
förrådsbetjänt, två kostymförrådsförvaltare med biträde, en perukmakare, två
föreståndare för verkstäderna, två förrådsbetjänter, en dekorationsmålare,
en föreståndare för snickareverkstaden, en brand- ocli gasmästare, ett
belysningsbiträde, en portvakt och fyra städerskor.

Från och med 1773, då frih. G. J. Ehrensvärd utnämndes till kungl,
teaterns förste direktör, och intill det kammarherren A. Buren 1892
tillförordnades till samma teaters styresman, liar den liaft tjugufem förste
direktörer, utom åtskilliga andredirektörer samt särskilda sådana för sceniska
och ekonomiska förvaltningen.

Eliuru i här förut omnämnda kungl, bref om inköp af Stenborgska
teatern hade förklarats, att inga andra teatrar än den kungl, skådeplatsen
skulle få finnas i Stockholm, liar den senare dock sällan varit ensam om
att liär idka teaterverksamhet. Redan 1801, således blott tre år efter den
kungl, förordningens utfärdande, öppnades Djurgårdsteatern, hvilken dock
hade fått sitt privilegium ett par år före förbudet, till förmån för kungl,
skådespelaren Abraham De Broen. Han drog sig emellertid snart tillbaka,
ocli efter hans död 1804 öfvergick teatern till hans änka Maria Elisabeth
Grundt samt efter hennes frånfälle 1809 till sonen Johan Isaak De Broen.
Denne afled 1814, hvarpå Djurgårdsteatern under kort tid förestods af hans
änka Christina Margareta Cederberg, sedan gift med skådespelaren Chr.
Svanberg.

I maj 1815 öfvertogs Djurgårdsteatern af skådespelaren C. Wildner,
som var i sitt andra äktenskap gift med Debora Aurora De Broen, Abraham
De Broens dotter, hvilken lefde ända till 1862. Wildner innehade teatern
i nitton år ocli afträdde den 1834, då den öfvertogs af Torsslow och Pierre
Deland, hvilka i ett par år där drefvo gemensam affär, hvarefter Torsslow
ensam förestod teatern under sommarmånaderna 1838—43 ocli efterträddes
af Fredrik Deland, som stannade där under åren 1844—48, hvarpå Pierre
Deland återvände ocli arrenderade Djurgårdsscenen från ocli med sommaren
1849 till och med hösten 1861. Därpå följande år hyrdes teatern af
ballett-mästaren A. Selinder och år 1863 af teaterföreståndaren J. P. Roos*.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/3/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free