- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen /
300

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

300

FÖRLUSTELSER M. M. 300

Därefter voro A. Bosin ocli B. Wagner styresmän tillsammans 1883—89
samt därpå Wagner och Cliristiernsson, till dess Wagner slutligen ensam
öfvertog teatern.

Ett år innan Weselius invigde Södra teatern, hade han invigt en teater
i Davidsons Norra paviljong, men flyttade därifrån redan i början af 1853,
då teatern upptogs af Selinders Barnteater, hvilken därefter kallades Selinders
Elevteater, hvars föreståndare var den bekante ballettmästaren Anders Selinder,
som 1861 flyttade teatern till Ladugårdslandet.

I konditor De la Croix’ hus vid Brunkeberg hade Torsslow redan i
början af 1840-talet haft teater. Under en kort tid af hösten 1853
begagnade Stjernström samma skådeplats, ocli under 1864—66 uppträdde där
C. Bolide och F. E. Caspér med sällskap, då namnet var Folkteatern.

Ladugårdslandsteatern anlades af Cl. A. Muller, hvilken under åren
1838—52 liade varit dekorationsmålare vid kungl, teatern. Teaterhuset
uppfördes efter E. W. Scholanders ritning, och teatern invigdes i oktober 1856
af C. G. Hesslers trupp, hvilken året därpå med sig förenade Selinders
elevteater, hvarefter teatern innehades af flere olika föreståndare efter
hvarandra, längst af Selinder, nämligen 1861—66 samt 1869—71, till dess den
under namn af Folkteatern förestods af F. Lund ocli slutligen efter dennes
död af hans änka ocli hennes man i andra giftet, skådespelaren J. Strömberg.

Hösten 1867 invigdes en af juveleraren Chr. Hammer uppförd teater
vid Södra Blasieholmshamnen, hvilken först kallades Nya ocli sedan Mindre
teatern samt förestods i början af A. Berndt och A. Selinder och 1868—69
af L. Josephson ocli F. Ahlgrensson, 1869 af Hafgren ocli 1870 af Haquinius,
hvilken förenat sig med G. Bergström ocli tillsammans med denne populäre
skådespelare begagnade teatern 1872—76, hvarpå denne till 1878 innehades af
skådespelarne A. Warberg och A. Berndt samt sedan af ägaren själf, med
A. Berndt till scenisk styresman, till 1881, då den öfvertogs af Warberg
ensam. Den föga prydliga byggnaden, bland allmänheten kallad »Ladan»,
nedrefs 1884.

Närmast i tidsföljd kommer den af E. Stjernström efter prof. E.
Jacobssons ritning uppförda Nya teatern vid Blasieliolmsgatan, hvilken invigdes i
januari 1875. Teatern, som skall lia kostat 600,000 kronor, har en salong
som godt rymmer 1,061 personer samt innan de gjorda förändringarna liade
ännu flere platser (1,150). Scenens djup från ridå till fond är 11.30 meter,
bredden mellan kulisserna 6.80 samt höjden från golfvet till suffiterna 6.50
meter. Salongen har tre logerader, parkett ocli parterr samt parkettloger
ocli är numera dekorerad i guld ocli hvitt.

Efter Stjernströms död 1877 förestods teatern i två år af lians änka
och uthyrdes 1879 till intendenten vid kungl. Stora teatern L. Josephson
samt skådespelaren Y. Holmqvist, hvilka 1880 inköpte det liela för en half
million kronor. I oktober 1887 uthyrde de teatern till ett associations-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/3/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free