Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
STOCKHOLMS OMGIFNINGAR.
Öde ocli obebyggd var dock visserligen icke Stockholmstrakten i dessa
aflägsna tider, om ock dess betydelse väsentligen berodde på den samfärdsel,
som däröfver framgick mellan rikare befolkade nejder. Därom tala i främsta
rummet de talrika fornlämningar från den yngre järnåldern, hvilka liär
påträffas.1 I beskrifningarna till de af Sveriges geologiska undersökning
utgifna kartbladen »Stockholm», »Rydboholm», »Vaxholm» ocli »Gustafsberg»,
hvilka ungefär motsvara Stockholms omgifningar i den utsträckning cle liär
fattas, äro förtecknade 210 ättehögar —• enstaka eller grupper af sådana •—-,
41 runstenar eller runristningar i fast häll och dessutom ett stort antal sten-
sättningar, kummel, resta stenar o. s. v. Ocli dock torde förteckningarna
ej omfatta på långt när alla liär befintliga minnesmärken från forntiden;
åtminstone omnämna de ej den betydande grupp af ättehögar, som träffas
i stadens närhet, på båda sidor om stora landsvägen vid Mellanjärfva. —
Icke oansenliga silfverskatter från öfvergångstiden mellan de hedna ocli
kristna perioderna äro också funna i Stockholms omgifningar (Hildebrand,
Sv. medeltid, I s. 403).
Att den bofasta befolkningen i skärgårdstrakterna, på så väl fastlandet
som öarna, vid denna tid för sitt uppehälle hufvudsakligen varit hänvisad
till fiske och sjöfart, torde väl få antagas för gifvet. Men vid sidan af den
1 Från stenåldern och bronsåldern finnas inga fasta fornlämningar i Stockholms om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
