- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen /
347

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

347 STOCKHOLMS OMGIFNINGAR.



från clen lilla Ösbysjön till ett högt vattentorn, uppbyggdt i närheten af
slottet. Åtskilliga handelsbodar finnas, och Djursholms restaurant utgör
ett omtyckt mål för stockholmarnes utflykter, ej minst vintertiden, då vid
Djursholm idkas en ifrig vintersport, med kälkåkning, skidlöpning och
skridskogång.

För att åt Djursholm bevara dess ursprungliga karakter af en verklig
landtlig villastad är i den af konungens befallningshafvande i Stockholms
län den 30 juli 1895 fastställda byggnadsordningen för området föreskrifver
dels att endast en verklig villabyggnad får uppföras på hvarje tomt och
att ingen byggnadsplats får i areal understiga 2,000 kvadratmeter, dels att
villatomterna icke få användas till industriella anläggningar.

Med omnämnande, att en villastads lifsvillkor, lätta och bekväma
kommunikationer, är synnerligen väl tillgodosedt genom den elektriska
spårvägen, som i Stockholm liar sin ändpunkt på Engelbrektsgatan invid
Humlegården ocli inom Djursholm liar icke mindre än sju anhaltsstationer, afsluta
vi dessa kortfattade antydningar, som utrymmet förbjuder oss att göra
vidlyftigare, ocli hänvisa i öfrigt till det nyligen utkomna, rikt illustrerade
arbetet »En bok om Djursholm» af Ernst Beckman (Stockholm 1897).

Då liufvudafsikten med Djursholm är att bereda landtligt fridfulla
hem, så är ändamålet med den nyaste villaorten, Saltsjöbaden, därjämte ett
annat. Där liar man framför allt velat tillgodose behofvet af en från
hufvudstaden lätt tillgänglig badort, ett förlustelseställe i stor stil, där
stadsbon för kortare tid, några veckor, dagar eller timmar, skulle kunna
förfriska sig med bad ocli idrott ocli njuta hafsluftens upplifvande svalka.
Förslag till en dylik anläggning i Stockholms södra skärgård hade flera
gånger varit å bane, men förverkligades först då valet föll på ett till
Ersta-viks fideikommiss hörande område på Baggensfjärden västra strand. Platsen
är ett stycke typisk skärgårdsnatur, men ej af det karga slaget, utan en
sådan där den starkt kuperade marken täckes af rik växtlighet.
Saltsjöbadens storartade anläggningar äro förlagda till en i Baggensfjärden
utskjutande halfö, skild från fastlandet genom den djupa Neglingeviken, samt
till några där utanför belägna mindre holmar och skär.

Sedan anställda undersökningar visat, att de för bebyggande i större
skala nödiga betingelserna här förefunnos, afslöts våren 1891 ett köp,
hvarigenom bankdirektör K. A. Wallenberg af Erstaviks ägare förvärfvade platsen.
Huru densamma förbands med Stockholm genom en järnväg, ett i sitt slag,
för vårt land allenastående arbete, är redan förut i detta arbete omtaladt.
De förnämsta anläggningarna på platsen utgöras af den, efter ritning af
arkitekten E. Josephson uppförda, slottsliknande hotellbyggnaden, som
innehåller 120 rum, till stor del försedda med rymliga balkonger åt sjösidan,
vidare den stora restauranter uppförd å en liten holme, till hvilken en bro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/3/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free