Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Wasa, hvilket embete han likväl aldrig tillträdde.
Han tyckes hafva varit af ett oroligt lynne ock
en tvetydig karakter. Redan under slutet af
Carl XII:s regering framkom han med angifvelser
om hemliga stämplingar, hvilka skulle varit &
bane, och hvarföre han beskyllde åtskilliga högt
uppsatta personer. En lika angifvelse förnyade
han under Ulrika Eleonora, men utan någon
framgång. Tvärtom väckte han misstankar mot sig
sjelf, och, för att undvika deras följder, rymde
han till Köpenhamn, ingick der i förrädiska
anläggningar med danska och ryska ministrarne,
lofvade att åt dem öfverlemna Landskrona
fästning, och skulle afresa till Petersburg, för att
vidare fullfölja sitt företag. Gripen i Hamburg,
på svenska residentens begäran, fördes han till
Stockholm, insattes i samma fängelse som baron
Görtz bebott, ställdes inför en af ständerna
tillsatt kommission, dömdes till döden och halshöggs,
utanför Skanstull, d. 4 Juli 1720, i en ålder af
43 år. På afrättsplatsen höll han ett ganska
kraftfullt och väl sammansatt tal, hvilket, i
förening med de då rådande partitvisterna, hos
mången väckt den förmodan, att han fallit ett
politiskt offer för hatet och kabalen. Sjelf erkände
han likväl, att han blifvit rättvist dömd efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
